19 mars 2017

Lockelsen att hylla (S)

Svenska borgerliga ledarskribenter har en oerhörd tendens att hylla socialdemokraterna. Liberala DN brinner för uppgörelser över blockgränsen. Pehr T Ohlsson brukar förespråka (s). Det är man van vid.

Men när vettiga bloggare börjar låta som DN är det inte utan att man sätter i halsen. Idag skriver Hans Li Engnell på Fristad: Låt Löfven sitta kvar.

Egnell lägger upp regeringens förtjänster:
Det var Löfvens regering som drog i nödbromsen för asylinvandringen (visserligen alldeles för sent och nu kittlas regeringen att släppa på bromsen lite igen, med stöd av Centerpartiet). Det var Löfvens regering som förbjöd resor i syfte att begå terrorbrott. Det var denna regering som skärpte hanteringen av svenska pass, skärpte straffen för våldsbrott (om än för lite) och som vill begränsa föräldraförsäkringen för nyanlända (så att de inte kan tillgodoräkna sig tiden barnet inte ens varit i Sverige). Det är denna regering som har skärpt tonen mot tiggeriet. Och häpnadsväckande nog sitter en miljöpartistisk utbildningsminister och kräver ordning och reda i skolan.
Vad jag kan se ur detta är det följande saker man kan destillera:

Positiva saker enligt Egnell:

  • Nödbroms för asylinvandring
  • Kriminalisera terrorbrott
  • Skärpt hantering av svenska pass
  • Skärpning av straff för våldsbrott
  • Begränsa föräldraförsäkring för nyanlända
  • Skärpt ton mot tiggeriet 
  • Krav på ordning och reda
Vad av detta har blivit praktiska förslag som gör verklig skillnad? Sist jag kollade var det gott om tiggare på gatorna, svenska pass cirkulerar fritt och terroristerna dricker kaffe med SÄPO om de känner för det. 

Löfven är en klassisk maktsosse som förstår att använda vagheten som verktyg. Genom att säga saker och göra en mindre förändring har och där kan folk få fylla i själva, och så tror man att saker och ting har blivit bättre.

Jag förstår inte heller tesen i inlägget: Låt Löfven regera vidare. Vem ska låta Löfven regera vidare? Vem är blogginlägget riktat till? 

Det är en sak att en utveckling är sannolik, vilket inte behöver betyda att den är önskvärd. 

En utveckling som jag ser som icke-önskvärd att Hans Li Egnell långsamt förvandlas till Widar Andersson. Detta blogginlägg var ett riktigt bottennapp, och jag hoppas på snabb återgång till normal form.

Partier för partiernas skull

Både Centern och Liberalerna har nu deklarerat att man avser samarbeta med Socialdemokraterna, men inte nu utan först efter att alliansen förlorat valet 2018. Detta uppmärksammas förtjänstfullt i Viktor Barth-Krons senaste Nu tar vi helg.

Man kan dock inte förklara varför man ska låta vänstern och mp påverka landet ett år till, med nya skatter högt och lågt som följd.

Det hela är väldigt naturligt. Partier har en inbyggd överlevnadsmekanism. De som lever av politiken vill få sin försörjning och framtida karriär tryggad. De med makt inom partierna behöver använda alla till buds stående medel för att bevara och utöka sin makt.

En riksdagsledamot måste bibehålla relationerna till partiet och partimedlemmarna i sin valkrets. Den måste också se till att partiet får så många röster att deras riksdagsplats är säkrad. Utöver det behöver riksdagsledamoten se till att partiledningen är relativt nöjd.

En partiledare måste se till att partiledningen håller sig lugn, och att olika falanger får de köttben de vill ha så att ingen försöker utmana. Partiet måste också få ett valresultat som ligger i linje med vad partiledningen förväntar sig.

Många i Sverige har rosiga föreställningar om att politiker agerar utifrån "samhällets bästa". De agerar dock precis som alla oss för sin egen skull med de medel som de har till buds.

Jan Björklund har lyckats balansera alla falanger i Liberalerna så att hans position är ohotad. Riksdagsledamöterna i riksdagen kommer sannolikt få sina mandat förnyade. I grund och botten är alla nöjda.

Annie Lööf har ett jättehärligt läge där de går bra i opinionen. De verkar kunna glida på en räkmacka fram till valet och få ett bättre läge.

De uppenbara samhällsproblem som vi möts av varje dag kommer först att hanteras när ovanstående faktorer är uppnådda. Liberalerna och Centern kommer inte göra ett smack förrän innan nästa val. I valet kommer de kampanja för alliansen och sen hoppa upp i sossarnas knä.

Liberalerna och Centerpartiet, precis som alla andra politiker och tjänstemän, är finansierade av våra pengar. Liberaler och Centerpartister har som alla andra politiker och tjänstemän möjlighet att ta mer och mer av våra skattepengar för att nå sina mål. Självklart kommer de göra allt de kan för att nå sina mål.

Jag har väldigt svårt att förlika mig med detta spel som förs under någon form av moralisk flagg. Demokratin är det finaste vi har och annat som jag lärde mig i statens skola. För mig framstår det som helt uppenbart omoraliskt och inte särskilt fint alls.

2 mars 2017

Borgerliga borde se sig i spegeln

I radio bubbla från den 26e februari pratas det om Magdalena Anderssons kamp mot företagare som försöker minska mängden skatt de betalar: Enad syn på "hybrida missmatchningar mot tredjeländer" nyspråk för ökad beskattning inom EU




Magdalena Andersson menar att man som medborgare bör se sig i spegeln om man t ex tar sin pension och drar till Portugal. Från DN:
Om man flyttar till Portugal för att man tycker om fado eller vinho verde, eller vill ha ett skönt klimat, då ska man kunna göra det. Men flyttar man bara för att undvika skatt, då tycker jag man ska se sig själv i spegeln om man verkligen kan stå för det beslutet, sade hon.
Martin Eriksson håller med Magdalena Andersson om vikten av att se dig i spegeln och fundera om det är rätt att betala skatt. Boris Benulic fyller i:
"I moralisk mening är det fel att betala skatt därför att du göder en hydra (staten) som förstör samhället och människors liv. "
Min resa i politiken och filosofin har alltid handlat om moral och logik. Sen jag lämnade partipolitiken har tankarna gått längre och längre bort från det jag tidigare trodde och tänkte.

Min första uppsats i kursen Vetenskapsfilosofi handlade om varför människorna i Sverige hade så positiv syn på myndigheter. Men jag hade ännu inte sett mig i spegeln och funderat på min egen inställning.

Boris Benulics ord om staten som omoralisk träffade mig rätt i planeten. Glasklart finns insikten där - det är omoraliskt att betala skatt.

Argumentationen är barnenkel. Jag som medborgare har ingen självbestämmanderätt över mina pengar. Staten tar hälften av det jag äger varje månad. Det vet de flesta - men ingen drar den logiska slutsatsen av det.

Fnordspotting skrev för en tid sedan om den stora skattebluffen. Vi får inte tillbaka värde för vad vi betalar i skatt. Men jag vill gå ett steg längre - själva idén om att vi ska få saker tillbaka efter att vi betalat skatt är felaktig. I den stund våra pengar försvinner ifrån oss har vi tappat makten över dem. Vi kan inte räkna med att få något tillbaka, vi har mycket små möjligheter att se till att så sker.

Borgerliga politiker och debattörer är de som borde se sig i spegeln och ta sig en funderare. Lever vi i ett moraliskt samhälle?

Är det verkligen ett problem om folk börjar misstro staten och dess institutioner? Tror man det är man i verklig mening en socialdemokrat. Det gäller tyvärr den absoluta majoriteten av svensk borgerlighet.

Misstro mot staten är sunt och förnuftigt. Skatt är stöld, och Magdalena Andersson är en uslig tjuv.