2 mars 2017

Borgerliga borde se sig i spegeln

I radio bubbla från den 26e februari pratas det om Magdalena Anderssons kamp mot företagare som försöker minska mängden skatt de betalar: Enad syn på "hybrida missmatchningar mot tredjeländer" nyspråk för ökad beskattning inom EU




Magdalena Andersson menar att man som medborgare bör se sig i spegeln om man t ex tar sin pension och drar till Portugal. Från DN:
Om man flyttar till Portugal för att man tycker om fado eller vinho verde, eller vill ha ett skönt klimat, då ska man kunna göra det. Men flyttar man bara för att undvika skatt, då tycker jag man ska se sig själv i spegeln om man verkligen kan stå för det beslutet, sade hon.
Martin Eriksson håller med Magdalena Andersson om vikten av att se dig i spegeln och fundera om det är rätt att betala skatt. Boris Benulic fyller i:
"I moralisk mening är det fel att betala skatt därför att du göder en hydra (staten) som förstör samhället och människors liv. "
Min resa i politiken och filosofin har alltid handlat om moral och logik. Sen jag lämnade partipolitiken har tankarna gått längre och längre bort från det jag tidigare trodde och tänkte.

Min första uppsats i kursen Vetenskapsfilosofi handlade om varför människorna i Sverige hade så positiv syn på myndigheter. Men jag hade ännu inte sett mig i spegeln och funderat på min egen inställning.

Boris Benulics ord om staten som omoralisk träffade mig rätt i planeten. Glasklart finns insikten där - det är omoraliskt att betala skatt.

Argumentationen är barnenkel. Jag som medborgare har ingen självbestämmanderätt över mina pengar. Staten tar hälften av det jag äger varje månad. Det vet de flesta - men ingen drar den logiska slutsatsen av det.

Fnordspotting skrev för en tid sedan om den stora skattebluffen. Vi får inte tillbaka värde för vad vi betalar i skatt. Men jag vill gå ett steg längre - själva idén om att vi ska få saker tillbaka efter att vi betalat skatt är felaktig. I den stund våra pengar försvinner ifrån oss har vi tappat makten över dem. Vi kan inte räkna med att få något tillbaka, vi har mycket små möjligheter att se till att så sker.

Borgerliga politiker och debattörer är de som borde se sig i spegeln och ta sig en funderare. Lever vi i ett moraliskt samhälle?

Är det verkligen ett problem om folk börjar misstro staten och dess institutioner? Tror man det är man i verklig mening en socialdemokrat. Det gäller tyvärr den absoluta majoriteten av svensk borgerlighet.

Misstro mot staten är sunt och förnuftigt. Skatt är stöld, och Magdalena Andersson är en uslig tjuv.

5 kommentarer:

kristian3119 sa...

Hah! Snyggt formulerat!
Givet hur diverse regeringar har betett sig de senaste decennierna är det omoraliskt att ge dem mer makt (dvs pengar).

Sedan vet jag inte var "de borgerliga" du talar om håller hus. Finns det sådana i svensk politik? :)

Erik sa...

@kristian, jo de kallas ju det... Men de har samma syn på staten som sossarna. Visst är de borgerliga bättre men det är ingen större skillnad.

Sofia Arkestål sa...

Du har helt rätt. Tyvärr är det inte acceptabelt att ifrågasätta denna dogm om man tillhör den breda borgerligheten – dessa människor har härvidlag defaultat till att det är bättre att efterfråga mer stat eftersom kärnverksamheten är undermålig, snarare än att våga drista med skattesänkarpopulism. Fegt och fel! Dessutom inte direkt förankrat hos vanligt folk, som ungefär resten av all skräppolitik de producerar.

Ulrika sa...

Håller med, ger du inte frivilligt till någon så är det antingen stöld eller rån och skillnaderna mellan blocken i svensk politik är bara från vilket håll de vill råna dig. Avböjer du från att betala, så kommer alla vara villiga att frihetsberöva dig med hjälp av våldsmonopolet.

Anonym sa...

Hej.

Den som likt jag själv levt på av politiker beslutade allmosor i form av bidrag har ett rationellt egenintresse av att skatteuttaget är relativt högt; min levnadsstandard beror ju på detta. Därmed kommer jag som någorlunda rationell aktör att i ett demokratiskt system rösta på den som lovar mig mest bidrag - så länge patron levererar är jag en lojal klient.

Kanske svenska borgare och liberaler, av modellen 'öppna gränser är alltid bra', EU som demokratiprojekt, och så vidare skall ta sig en funderare på vad det är som kan förhindra att en stat som använder en del av den skatt som skall brukas till väpnat försvar av territorium och folk, samt sagda folks egendomar utvecklas till en mer Syd-Italiensk, eller Sydamerikansk statsbildning?

Kan det vara så att etnisk och kulturell homogenitet medför stabilitet, förutsägbarhet, högt ömsesidigt förtroende, samt hög grad av empati?

Det verkar ju stämma, givet Sverige före 1975 och idag.

Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
PS Om du inte redan läst den är Fukuyamas "Political Order and Political Decay" rätt intressant. DS