9 juli 2014

Studio ett om Gaza: Fall framåt

I dagens Studio Ett diskuterades mellanösternkonflikten. För att vara svensk media måste jag säga att det var mycket bättre än vad det brukar vara. Det betyder dock inte att det var bra eller ens i närheten av det.

Globalt är rapporteringen från mellanösternkonflikten mycket dålig, så vi är inte något undantag i Sverige. Se Honest Reporting, en organisation som granskar medierapporteringen om Israel.

De svenska tidningarna gör ofta s k "rewrites" på de internationella reportagen och utgår från deras perspektiv. I dagens Corren fick vi ett skolboksexempel på hur detta kan se ut:

Corren 9/7, klicka för förstoring
Vanliga exempel är att man kastar om kronologin - "konflikten började genom att israel slog tillbaka". I TT:s artikel dröjer det åtta meningar innan man i en bisats nämner vad som driver konflikten - Hamas raketterror.

TT har länge varit ledande i vinklingar och har ofta fört ut ren propaganda. Se avsomnade bloggen TT-kritik.

Studio ett verkar ha bytt spår en smula, för några dagar sedan deltog mycket kunniga Anna Veeder och Magnus Ranstorp.

Men idag fanns tyvärr ingen med kunskap i studion. Det är talande när man hör hur journalisterna verkligen trevar sig fram utifrån vänsterstereotyper. De är som barn inför mellanösternkonflikten och vad som driver den.

Det borde inte kräva en djupare inläsning för att få fram att att Hamas har terrorbombat civila områden i Israel frenetiskt den senaste tiden. Raketerna skickas urskiljningslöst för att sprida skräck, och befolkningen måste fly till skyddsrum. Själva textboksdefinitionen på terrorism.

Bland annat frågade programledaren Agneta Ramberg om befolkningen i Israel inte reagerade på att så få israeler dör jämfört med palestinier. Varför denna frågeställning ens kommer upp är häpnadsväckande.

Slutklämmen är häpnadsväckande: Programledaren frågar Agneta Ramberg "Vad får de båda sidorna ut av det här".

Ja, varför bombar Israel Gaza? Det borde också vara rimligt enkelt att komma fram till genom att tänka en sekund. (Rätt svar: Israel vill ha stopp på raketbeskjutningen av sina medborgare.)

Häpnadsväckande att få höra så imbecilla frågor från kunniga människor. Skäms!

Agneta Ramberg menar också att den underliggande konflikten är "belägringen av Gaza". Det är också felaktigt. Den underliggande konflikten är att Hamas, och även Fatah, vill få slut på ockupationen av de som de ser som palestinskt territorium. Detta inbegriper hela Israel. Detta deklareras om och om igen - Se Palestinian Media Watch.

Ramberg upprepar även två gånger att Israel inte kan stoppa Hamas militärt. Fel igen. Khaled Abu Toameh i Jerusalem Post skriver om hur Hamas pressats allvarligt av Israels kraftfulla svar. Agneta Ramberg verkar vara fast i någon slags pacifistisk syn på världen.

Om journalisterna visste mer skulle mediekonsumenter kunna få en rimlig bild av vad som händer i mellanöstern. Bloggaren Elder of Ziyon har skrivit en guide för journalister - rekommenderas varmt.

Imbecilla frågor från stjärnögda journalister är tyvärr ett stort framsteg i svensk media. Ett fall framåt.

PS: På mitt twitterflöde delar jag kontinuerligt länkar om vad som händer.

10 kommentarer:

Lisa Abramowicz sa...

Utmärkt kommentar, Erik!

Erik sa...

Tack Lisa!

Anonym sa...

Pophöger kan för närvarande hitta mycket historierevision av mainstream-slag, men inte desto mindre skamlös, i förövarländerna i Europa. I takt med att våldet i Israel/Palestina ökar, dyker självutnämnda mellanösternexperter upp (s.k. intellektuella) och använder sig av ungefär av denna argumentationstyp:
1. Vi lever nu i stabila demokratier med högt välstånd.
2. Vi har lärt av historien och vårt emotionella arv som förövarland efter Förintelsen.
3. Den judiska staten är fascistisk och tillämpar dessutom en "öga-för-öga"-princip som är främmande för ett visst annat, mycket bättre, tänkande.

Så kan andra - och tredjegenerationens intellektuella och andra i dessa förövarländer stå där med sin ideologiska och inte minst emotionella helgongloria och lägga ut texten om "gammaltestamentligt tänkande".

Alldeles frånsett att dessa intellektuella inte mer än murare, arkitekter, grönsakshandlare, biomaskinister eller asfaltsläggare, etc behöver ha någon särskild kunskap om Mellanösterns psykologiska dynamik , så har ointresset för andra traumatiserade konflikthärdar som Kongo-Kinhasa, osv.,i de länderna varit stort.
Någon som kan räkna ut vad en sådan skillnad i intresset beror på?

Anonym sa...

Det finns en förunderlig tendens i vissa västmedier att peka ut den judiska staten som en skurk. Låt så vara om man vill, men varför ska statsbildningar i regionen med minst sagt uppseendeväckande rättskipning och socialt klimat/fredsiver i största allmänhet vara uttolkare och framför allt kritiker av den "skurkheten"? Och vad är det i det egna landets historia som gör att intresset för vad Israel gör eller inte gör, är mycket mer intressant än allt som händer och har hänt i en del länder i regionen? Det brukar sägas att det bildligt talat går en väg från Tyskland och Österrike ända till Palestina. Av en del reportage under åren att döma finns det även andra, historiskt grundade, vägar till Palestina. Gissa från vilket land?

Johanna sa...

http://www.metro.se/nyheter/palestinabistand-pa-vag-att-losas/Hdzngh!@JGFoRbTUonHlsec8wHihw/



Erik, vad säger du om ovanstående? Varför stödjer FP fortsatt bistånd till den palestinska myndigheten?

Tycker du inte det är tråkigt att bara SD vill dra in biståndet till ett terrorförespråkande och antisemitiskt palestinskt ledarskap?

Anonym sa...

Är skitless på hela Palestina/Israel-konflikten.

Israel/Judarna gjorde något bra med sitt givna/stulna (välj epitet) land på "nolltid" medan Palestinska "myndigheter" fortsätter sätta sprätt på miljoners miljoner och just inget alls blir av detta.

Inte heller hjälper "broderländer" till med annat än att öka hatet.

För mig är det givet vilket jag håller på, de som uträttar något konstruktivt och inte de som just bara hatar. Sluta skicka *pengar*, eller npgot so mkan säljas för pengar, till det området!

Anonym sa...

Naturligtvis har det under åren sedan Israels grundande 1948 varit helt legitimt att se till och beakta bägge parters historiska anspråk till den landbit som konflikten gäller.
När det gäller länder med förövare och medlöpare finns tyvärr andra aspekter att ta med i beräkningen.
Det är till att börja med inte otroligt att man där på ett omedvetet plan störts av det som uppfattas som en militaristisk stat (den judiska). Ty detta bryter av på ett för den omedvetne antisemiten störande sätt mot den tillfredställande
bild (se t.ex. antisemitisk press under början av 1900-talet) av en "lismande", servil jude i kaftan, ständigt rädd för att falla i onåd hos sin omgivning. En psykologisk grundstruktur, djupt förborgad i ett kollektivt omedvetet. Den mer öppne antisemiten kan naturligtvis också idag fantisera om judisk allmakt, om hur hela judiska folket under hela förra seklet fram till 2014 varit den numera enda supermaktens rådgivare och hängivna "hantlangare".
Vilka pretentioner och föresatser andra i den västliga världen har haft är ointressant, så länge bilden av en mörk, sekteristisk kabal som styr hela världsutvecklingen upprätthålls och en paranoid ideologisk konstruktion bibehålls.
Det är märkligt hur Mellanösternkonflikten tycks vara de enda konflikt där den ena parten "upprättade en stat" och det folkets historia under 1900-talet inte ges någon större uppmärksamhet. När en journalistkår församlas i landet si för att rapportera om Israels agerande i frågan så, utelämnas i regel det egna landets agerande mot det judiska folket under 1933- 1945, samt vilka ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser
Tredje Riket och den europeiska antisemitismen haft för det egna landet, inte minst efter krigsslutet 1945.
Inte minst ett gynnsamt ekonomiskt läge med åtnjutande av olika förmåner som ett resultat av efterkrigsutvecklingen borde väl leda till introspektion i sammanhanget. Vad beträffar en del förövarländer verkar det som om ekonomiskt stöd från det stora landet i väster med allt vad det innebar för att kunna bygga upp landet igen, de senaste åren har ersatts av en strid ström av favoritlektyr som består i stark kritik av U.S.A. och dess "vasallstat" Israel. Sådana böcker förefaller sälja mycket bra, medan
landet där titlarna har en rykande åtgång enligt uppgift "har lärt sig av sin historia" (en åsikt gärna garnerad med ett kryddmått kritik mot "neocons" här och var och en rejäl pris om "gammaltestamentlighet"). Ja, vem kan säga att inte gamla psykologiska strukturer ibland hänger kvar?

Anonym sa...

Jag kan inte så mycket om konflikten i Gaza. Igår kom jag på kant med en vän som tyckte att det var smaklöst att hedra Wallenberg just nu. Skall vi upplysas om vilka vi skall heja på eller?skrev han..

Jag brukar undvika att kommentera politik, särskilt när man har olika uppfattningar, men nu kunde jag inte låta bli.
Självklart skall Wallenberg hyllas då han offrade sitt eget liv genom att hjälpa så många sa jag.

Du förstår inte att det palestinska folket har fått lida sedan andra världskriget kontrade han.

Jag är dåligt insatt och behöver läsa på lite innan jag ger mig in i fortsatt diskussion.
//Linn

Anonym sa...

Många jämförelser mellan Tredje Riket och den judiska staten har gjorts, inte minst för att projicera
historiskt medlöperi och dåligt samvete på Israel.
Vilken psykologisk grund en sådan jämförelse vilar på, torde vara därför vara klar.
Men man kan också göra en annan jämförelse, i talet om den starka och svaga parten. Partitagandet i i pressen idag för den svaga parten i Mellanösternkonflikten kan Pophöger jämföra med vilket engagemang som kom den svaga parten till del under Kristallnatten i november 1938 i pressen: se titeln "Konstruktionen av en likgiltighet. 'Kristallnatten' i svenska tidningar" av medieforskaren Göran Leth. Finns som pdf-fil på "Levande Historia", deras webbsida. Om man läser åsikterna om judarna i pressen i samband med Kristallnatten 1938 och jämför med partitagandet i Mellanösternkonflikten idag för den svaga parten; man kan dra sina egna slutsatser om var sympatierna har legat 1933 - 2014.

Anonym sa...

Heja Israel!!! Jag hoppas att markoffensiven kör över Gazaremsan. Minns att Israel varnar Gazaborna och försöker skydda civila samtidigt som Hamas tvingar civila att vara mänskliga sköldar nära raketramperna så att media kan filma och göra Israel till skurk när någon dör. Det är många gråterskor i svenska media men de har en moral likt en höna har en matematikexamen.

Jag upprepar min inledning igen: Heja Israel!!!