14 mars 2013

Existensiell ångest kring migrationspolitiska fundamenta

Jonas Hassan Khemiri skrev igår en text som delats enormt mycket: Bästa Beatrice Ask. Den påstås ha nått alla på twitter (sic) och har susat förbi ett antal gånger på facebook.

Den bygger på en intervju med Beatrice Ask som finns på P1 Morgons hemsida. Artikeln tar avstamp i ett citat från Ask:
– Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan ju vara väldigt personlig. Det finns tidigare dömda som uppfattar att de alltid är ifrågasatta, fast det syns ju inte på någon att man har begått ett brott. (…) För att göra en bedömning av om polisen arbetar enligt lagar och regler så måste man ha helhetsperspektivet. 
Intressant ordval: ”tidigare dömda”. För det är precis det vi är. Alla vi som är skyldiga tills motsatsen har bevisats. När blir en personlig upplevelse en rasistisk struktur? När blir den diskriminering, förtryck, våld? Och hur kan ett ”helhetsperspektiv” utesluta en stor del av medborgarnas personliga upplevelser? Vilka upplevelser räknas?
Personligen har jag väldigt svårt att förstå varför den delas. Hassan Khemiris upplevelse av rasism är gripande men den har som jag ser det väldigt lite med Ask att göra.

De som vittnar om att de blivit leggade på grund av sitt utseende har samtidigt fått veta att de är misstänkta för illegal invandring. Att uppehålla sig i Sverige illegalt är ett brott med fängelse i straffskalan.

Som det är nu så bedömer jag det som helt omöjligt att säkert verifiera att polisen har leggat folk godtyckligt.

Det som upprör Khemiri är något som är en fundamental konsekvens av reglerad invandring. Det verkar Khemiri själv också inse i artikeln:
Och ni säger: Men hur ska vi kunna kombinera ett brett socialt skyddsnät och samtidigt välkomna alla? Och vi skrapar fötterna i marken och harklar oss, för om vi ska vara helt ärliga så har vi inget klockrent svar på det. Men vi vet att en människa aldrig kan vara illegal […]
Khemiri får ge röst åt ett existensiellt vrål som stiger upp från den politiska och mediala klassen. Det känns så fel med reglerad invandring för många just nu.

Regeringen har en pedagogisk uppgift som man klarar oerhört dåligt - att utbilda svenska tyckare i migrationspolitikens fundamenta. Frågan är om det ens är möjligt.

2 kommentarer:

Klartexten sa...

Först och främst: att beskylla världens minst rasistiska folk för "rasism" är bara gnällsjukt och ett vidrigt sätt att "tacka" folket som gav honom en fristad!

För det andra: Om polisen söker illegala invandrare, så bör dom naturligtvis främst söka bland dom med utländskt utseende.

Om afrikanska poliser söker efter illegala invandrare från Europa så skulle dom nog söka bland vita. Allt annat strider mot sunt förnuft! Och våra poliser MÅSTE använda sitt sunda förnuft. Allt annat är ett meningslöst slöseri med skattemedel och ineffektivt polisarbete!

Att REVA kan möta ett så pass tarkt motstånd visar hur låg den moraliska och mentala nivån är i vårt land. Dumheten har oproportionellt stor makt, för den representerar den "goda" sidan.

Anonym sa...

Hassan Kmehiris upplevelse av rasim är inte alls gripande utan enbart konfabulation från en andragenerationsinvandrare med undermåligt författarskap som aldrig hade nått till de kulturelitisktiska köttgrytorna utan sitt utomsvenska ursprung.
Eftersom majoriteten av de illegala invandrarna är av utomeuropeiskt ursprung är det fullständingt självklart att polisens REVA-kampanj fokuserar på individer med sådant ursprung.
Det pprörande är att Beatrice Ask öht bemöter Khemiris floskler.