18 dec. 2011

SVT visar omstridd gazafilm som dokumentär

SVT kommer den 20e december visa filmen "Tears of Gaza" eller Gazas tårar som rubriceras som dokumentär. Så här skriver SVT om filmen:
Gazas tårar är ett dokument över den israeliska militärens bombningar av Gaza under åren 2008 och 2009. Med hjälp av palestinska fotografer fokuserar den norska regissören Vibeke Løkkeberg på attackernas effekt på civilbefolkningen.

Vad som lett fram till konflikten tas aldrig upp i filmen. Detta för att understryka krigets pris och de civila offer det innebär. Vi kastas från själva bombningarna till efterspelet på gatorna och i sjukhusen. Barnkroppar grävs fram ur ruinerna, kroppar som är så svårt tilltygade att de ofta inte kan identifieras.

Så här skrev franske filosofen Bernard-Henri Levy om filmen i norska Aftenposten: Fremmer krig, ikke fred
Ingenting kunne i mine øyne være mer edelmodig enn å lage dokumentarfilm om krig. Men det finnes heller ingenting som er vanskeligere. Jeg vet, fordi jeg selv har prøvd meg på det, at sjangeren ikke fungerer med mindre man holder seg til visse enkle, men strenge regler.

Først og fremst redelighet: Hvorfor skulle man få noen til å gråte over en angivelig «massakre på sivilpersoner», for ikke å snakke om «folkemord», som Gaza-krigen liksom skal ha vært, når palestinernes egne anslag (så sent som nå den 4. november, ifølge uttalelser fra Fathi Hamad, innenriksministeren til Hamas) snakker om 700 stridende, og da sier jeg altså stridende, som falt i januar 2009 under denne krigen og dermed faktisk bekrefter de israelske tallene?

Dernest hvilken sammenheng man setter filmen inn i: Har man rett til å vise disse bildene, forferdelige som alle bilder fra en krig, uten å si ett eneste ord om ideologien til dem som er herrer i Gaza, om deres ansvar for at disse operasjonene ble igangsatt, samt deres måte å kjempe på – for eksempel ved å gjøre sine egne barn til menneskelige skjold?

Og endelig, det siste prinsippet, troverdigheten i det som vises: Jeg viste selv arkivbilder i «Bosna!». Men de aller fleste opptakene i filmen var av meg, tatt av Alain Ferrari og meg selv i det bombede Sarajevo og andre steder; mens teamet til denne filmen ikke har satt sine ben i Gaza, og har nøyd seg med å sette sammen bit for bit filmsekvenser laget av kamerafolk under streng overvåking av Hamas-milits.

En slik film – som man dessverre snart vil få fremvist på all verdens festivaler – er ikke en dokumentar, men et propagandaverk. Det er en film som sataniserer Israel og ikke fremmer fred, men krig.

Tidigare kritiserades SVT starkt när man visade en film om folkmordet i Srebrenica. Nu är det alltså dags igen där en vinklad film presenteras som "dokumentär".

12 kommentarer:

A-K Roth sa...

Har ingen respekt för herrarna och damerna på SVT. Propagandafilm direkt från Hamas:
"...teamet til denne filmen ikke har satt sine ben i Gaza, og har nøyd seg med å sette sammen bit for bit filmsekvenser laget av kamerafolk under streng overvåking av Hamas-milits..."

Hamas rules! Och svenska tittare går väl på vinklingen.

Mikael sa...

"Vad som lett fram till konflikten tas aldrig upp i filmen. Detta för att understryka krigets pris och de civila offer det innebär. "

Helt bisarrt! Så de tänker inte visa de civila offren på den Israeliska sidan? Eller hur människor tvingas leva i konstant fruktan från palestinska raketattacker?

Helt klart en propagandafilm. Att SVT har mage...

A-K Roth sa...

SVT har haft mage till mycket och har mage. Och PGS med Anna Wester i spetsen promotar propagandafilmen, de som själva gör propagandaskrifter med biståndspengar. Dansar efter Hamas pipa.

SVT:s glädjetårar | Mina tankar sa...

[...] sänder SVT propaganda filmen Tears of Gaza. Tänker du se denna Hamas-produktion, se till att ha läst följande inlägg [...]

MRJ sa...

@Mikael: det var ganska svårt att visa israeliska offer eftersom det i princip inte fanns några. Däremot är det dokumenterat att 1200 palestinier dödades, många dem kvinnor och barn.

I övrigt kan jag förtälja följande:

För några veckor sedan kom jag tillbaka från Israel och Palestina och verkligheten är tyvärr värre än vad vi får höra i våra media. Israel är en protofascistisk polisstat med en väldigt tydlig apartheidpolitik. Att åka runt på Västbanken, gå igenom samma checkpoints vid muren som palestinier, att se hur Jordandalen töms på vatten för att en ökande andel bosättare skall få bada i pool medan deras palestinska grannar inte ens får köpa vatten eller bygga hus är skrämmande. Israel ger 70% subventioner på vatten och el i ockuperade områden och kraftiga skattereduktioner.

Apartheidpolitiken syns, mitt framför ögonen. Det är mycket fysiskt. Muren är till för att driva bort palestinier som bott där i generationer, och skyddsmurens meningslöshet markeras av att dt bor hundratusentals palestinier på "fel" sida, men ännu mer av att antalet israeler i bosättningar ökar på andra sidan.

Baruch Goldstein som mördade 29 muslimer i en moské i Hebron 1994 är en hjälte för bosättarrörelsen och hans grav (som jag också besökte) är en vallfartsort. Resultatet av massakern var att 170000 palestinier(!) fick utegångsförbud i Hebron under 2 månader.

Hebron idag är ett tydligt exempel på hur palestinier förtrycks och hur mäktig och farlig bosättarörrelsen är. Övergrepp mot palestinier sker dagligen med total straffrihet. Bosäaater och palestinier omfattas nämligen inte av samma lagstiftning. Så när en bosättare gör något står IDF och tittar på.

Själv utsattes jag för ett halvtimmes förhör både när jag steg på El Al-flighten och när jag lämnade landet. Allt mitt bagage genomsöktes. Mitt syfte med resan, vem jag träffat, vad jag köpt mina souvenirer. Man frågade om allt. för mig som rest genom det forna Sovjetunionen var kommunisternas gränspolis betydligt mer avslappnad.

Demokrati? Respekt för Mänskliga rättigheter? Nej, vad jag såg var en katalog av systematiska övergrepp, många av adminstrativ karaktär såsom fördröjning och nekande av tillstånd att bygga och få papper enbart på grund av att man var palestinier. Palestinier har tre flera olika typer av ID-handlingar som strikt definierar deras rörelsefrihet. 1991 var jag i Södra Afrika. Same Same....

Det här är verkligheten. Den är påtaglig och Israel är försåtligt öppen med situationen för öppenheten antyder att detta är något normalt. Men inget är normalt i detta vansinniga land.

Rihvka L sa...

Jag vet att Israel är en hårt trängd nation som får stå ut med mycket våld och illvilja från sina grannar, men det rättfärdigar inte dödandet av barn. Ty när man bombar och skjuter in i en stad dör även små oskyldiga barn. Attacken/kriget i Gaza utgör tyvärr inget undantag till denna regel.

ג'ון sa...

I Israel har araber, judar, kristna och drusiska medborgare samma fullständiga fri och rättigheter. Det kallas demokrati.

Att som MRJ påstår Israel skulle vara en apartheidstat är givetvis rent nonsens eftersom det påhittade folket "palestinierna" på Västbanken inte är medborgare i Israel utan bor på omstritt område varifrån de under åratal tagit sig in i Israel för att begå terrordåd.
Detta tvingade till slut israel att uppföra den skyddsbarriär som varit så effektiv mot terrorism.
Tidigare kunde många araber i Judea/samaria utan problem åka in i Israel för att arbeta men efter och i anslutning till den andra intifadan med dess topp av terrorism så blev det fullständigt motiverat slut på dessa enkla inresor i Israel.
Så som man bäddar får man ligga bästa MRJ.

Att israeliska medborgare och araber i Judea/Samaria inte omfattas av samma lagstiftning är självklart eftersom de senare inte är israeliska medborgare. I själva verket har många av dem jordanska pass.

Till Rihvka L vill jag säga att i Gaza/Judea/Samaria räknas man som barn upp till 18 år vilket ger Pallywood grund för att betckna sina tonåriga terrorister som "barn".
Dessutom använder sig terroristerna i Hamas/PIJ regelmässigt av oskyldiga, inkl. "barn" som mänskliga sköldar när Israel slår tillbaks efter terrordåd.

A-K Roth sa...

Läs!:
http://www.unt.se/kultur/kulturdebatt/israel-och-skulden-1596547.aspx

Anna Ekström diskuterar många vinklar.

Michael sa...

Hej Erik!
Jag uppskattar din blogg något enormt, då det finns få som dig i Sverige.

Jag har just skickat följande mail till SVT, inte för att de kommer hjälpa. Men det känns ändå bra att ha gjort det.
Fortsätt med det du gör!

Hej SVT!

Jag är en vanligt judisk kille, med en pappa som är ifrån Israel. Ett mycket fint land, med trevliga invånare.

I skolan har jag fått lära mig att ni är sk Public Service. Detta innebär att ni skall vara helt opartiska i alla frågor och inte sända nyheter och dylikt, som är av egna intressen.
Detta har jag och hundra tusentals andra ungdomar fått lära mig i skolan. Det är med den vetskapen jag kollar på era program. Allt som oftast så köper jag det ni säger mer, än andra kanaler. Av den enkla anledningen att jag vet att ni inte ägs privat.

Nu kommer jag till min poäng.
Tisdagen den 20/12 - 2011 så visar ni "Gazas tårar". Det köper jag, all form av filmer skall få visas hos er. Men att ni rubricerar den som en dokumentär film anser jag är helt felaktigt och ett stort misstag ifrån eran sida.
Vi pratar om en film som har kallats för "Propaganda film" i sitt Ursprungsland Norge. Det är deras syn på sin egna film.
Men Public Service här i Sverige (ni själva) väljer att kallar det för en dokumentär film.

"Gazas tårar" är en extremt vinklad skildring av det som sker i mellanöstern, den visar endast hemska bilder inifrån Gaza och ingenting alls från de paradis ställena som faktiskt finns inuti området.

"Min övertygelse är att er enda tanke med att visa denna "dokumentär film" är att sprida ett ännu större hat mot Israel än vad media redan gör i dagsläget. Jag tror inte att tanken är att man vill visa folket hur situationen är inne i Gaza, för det vet redan alla om. Det har det skrivits om så mycket i tidningarna, många nyhetsinslag har visat det, osv.

Jag är beredd att hålla med den mycket respekterade journalisten Lars Adaktusson, som skriver i Metro:

Bara några kilometer från Gaza lever tusentals israeler i skräck för attacker från Hamas och andra militanta grupper. Ett besök i städerna Ashkelon eller Sderot är ett besök i svårt plågade samhällen där barnen tvingas sova i skyddsrum och inte kan leka utomhus, där bomblarmen är återkommande inslag i vardagen och där en majoritet av befolkningen lider av traumatiska besvär.

Så ser den dystra verkligheten ut, det kan vara värt att komma ihåg – särskilt för den som i kväll bänkar sig framför SVT:s visning av den norska filmen ”Gazas tårar”.

Filmen är ett hopklipp av sekvenser från kriget 2008-2009 mellan Israel och Hamas – döda, lemlästade och föräldralösa palestinska barn exploateras på ett sätt som kanske aldrig skett tidigare. Resultatet blir en brutal studie i mänskligt lidande, ett propagandanummer utan minsta ansats till helhet där Hamas regisserar- och där den terrorstämplade gruppens eget ansvar för självmordsdåd och attacker mot civila förbigås med tystnad.

Att producera film enbart i syfte att sprida hat för med sig stort ansvar; det gör det också att visa sådan film. Skulle SVT ha sänt filmen om huvudpersonerna inte hade varit de förtvivlade barnen i Gaza – utan de i södra Israel?"

Jag är medveten om att detta brev inte kommer att skapa revolution i svensk media, men jag finner det extremt tröttsamt att dag efter dag läsa om vinklade nyheter ifrån Israel.
Undertecknad hyser en stor respekt för SVT och det ni gör, men jag anser också att även ni måste få kritiseras.

/ En stolt Israel ifrån Sverige.

Erik Svansbo sa...

Michael, tack för ditt inlägg. Kul att du uppskattar min blogg.

EL sa...

MRJ

"Själv utsattes jag för ett halvtimmes förhör både när jag steg på El Al-flighten och när jag lämnade landet. Allt mitt bagage genomsöktes. Mitt syfte med resan, vem jag träffat, vad jag köpt mina souvenirer."
Och? Lika för alla! Vart man än flyger i dagens läge måste man gå igenom flera kontroller och svara på frågor efter att ha stått i köer. Innan palestinierna började med flygkapningar och terrorism var det inte så.
Det har dödats många judiska barn men de utnyttjas inte i propaganda. Dessutom är det känt att många arabiska barn inte hålls efter av sina föräldrar utan får springa fritt och utöva stenkastning med de faror detta innebär.
Synd att du inte fick se hur palestinska barn plaskar i sina egna pooler. Hela din berättelse är inpyrd med ensidig propaganda som du gick på utan någon som helst kritik.

Rihvka L sa...

Till ג'ון: Ihjälskjutna ett-, två- och treåringar är inga tonåriga terrorister. Krig förråar, och det gäller alla stridande parter.