30 sep. 2010

Islam, extremister och tystnaden

På Hudson New York skriver Herbert I London om islam, och uppfattningen om islam som en fredlig religion.
People who know nothing about Islam agree that most Muslims do not commit violent or terrorist acts, therefore the religion is peacefull; but that is a classic non sequitur. […] Most Chinese did not subscribe to the slaughter of millions during Mao's Long March. Most Russians did not support Stalin's purges.

It usually takes a minority to start a revolution or "killing fields." The key feature of radicalization in any religion or political movement is the silence, or presumptive acquiesce, of the majority, who is mainly moderate.

London menar alltså att den stora majoriteten muslimer är moderata, men att de är tysta inför de radikaler som tar kommandot. Det stämmer väl med reaktionerna efter de större terrordåd vi har sett - en tystnad från den stora muslimska massan.
There is little doubt the Verses of The Sword, and other Medina-related suras in the Koran, promote violence to promote the religion. Many Muslims do not read these passages or take them seriously or regard them as a call to action. However, many do. And these are the fanatics who engage in suicide bombings, beheadings, stonings, and honor killings. Moreover, because these are the activists in the Islamic faith, they take over mosque after mosque and spread these views.

As I see it, the peaceful majority, the moderates whom the press representatives invariably reference, are cowed and extraneous. […]

The group that counts, the group that launches historical trends, is the extremist one that threatens everything we hold dear. To deny this is to deny a reality that allows fanatics to control our very existence.

Det är inte bara den muslimska massan som är tysta mot islamisterna. Det finns också en stor rädsla bland politiker och tyckare från att bli stämplad som rasist efter att ha kritiserat en religion.

Religionskritik är varje liberals plikt. Det är orimligt att jämställa detta med rasism. Men i en sådan diskussion kan man hamna i ett gränsland där man istället börjar kollektivisera på ett skadligt sätt. Liberaler är måna att inte göra detta misstag.

Nu har tystnaden lämnat fältet fritt för en politisk gruppering som inte bryr sig om att göra denna skillnad. Kritik av islam glider över i kritik av muslimer eller ren främlingsfientlighet. Till exempel vill Sd:s Ted Ekeroth att alla muslimer ska lämna Sverige.

Debatten om islam är inte lätt, och den blev inte lättare när Sverigedemokraterna trädde in i demokratins finrum. Men alla som tidigare spelat ned betydelsen av islamismen eller stämplat debattörer som rasister är medskyldiga till Sd:s intåg.

Det är dags att återigen kasta sig huvudstupa in i debatten om islam. Jag tror att det bland annat var detta som Paulina Neuding och Johan Lundberg avsåg i sin DN debatt-artikel.

Alla de muslimer som vill utöva islam som en del av ett modernt, sekulärt och demokratiskt samhälle är en naturlig del av Sverige. Men de som vill se sharialagar och stöttar terror är ett hot mot detsamma.

Och det finns många tongivande muslimska ledare i världen som vill just detta.

Bidrag till Läkare utan gränser

Min flickvän som är student skänkte nyligen pengar till Läkare utan gränser. Jag kände mig ganska rutten, eftersom jag har ganska mycket mer pengar än henne. Så i veckan bidrog jag med några hundra till Läkare utan gränsers akutfond för Pakistan.

Jag har haft svårt att förhålla mig till bistånd och välgörenhet efter att ha läst om hur mycket skada biståndet faktiskt gör i världen. Så jag ville kolla upp med en expert om mitt bidrag var godkänt.

Fredrik Segerfeldt har skrivit boken Gör ingen skada om bistånd, och har länge skrivit om bistånd på sin blogg. Han säger så här om Läkare utan gränser:
Jag är ingen expert på de olika enskilda organisationerna. Men av det jag läst mig till verkar Läkare utan gränser vara den som allra hårdast håller på sina principer, drar sig ur när de riskerar bidra till krig eller stöda mördare. De är inte heller lika cyniska i sitt PR-arbete som många andra.

Man ska skilja på katastrofbistånd och vanligt långsiktigt bistånd. Det man bör stödja är just katastrof- eller humanitärt bistånd. Där är risken minst att man gör mer skada än nytta.

Läkare utan gränser håller heller inte på med falsk propaganda på hemmaplan.

Så ni liberala vänner med pengar på fickan - gör som jag och min flickvän och skänk en slant till läkare utan gränser.

UPPDATERING: När jag pressar Segerfeldt om välgörenhet och läkare utan gränser får jag ett mer tveksamt svar:



Jag: Förespråkar du välgörenhet till organisationer som Läkare utan gränser? Är det ok för en liberal att skänka pengar till sådana?

Segerfeldt: Förespråkar och förespråkar. De kan lindra nöd på marginalen, med det finns också otaliga berättleser hur sådana organisationer gjort skada. MSF är dock bäst på att ta ansvar i sådana sammanhang.


28 sep. 2010

Mer liberalism i Folkpartiet

Eftervalsdebatt präglar nu mång partier, och även Folkpartiet borde initiera en sådan debatt. Per pladdrar startar en sådan debatt skriver i klassisk "socialliberal" anda att det är för mycket batonger i Folkpartiet.

Jag sätter socialliberal inom citationstecken eftersom detta inte har något med socialliberalism eller inte att göra. Per har reagerat särskilt på två fp-förslag som han uppfattar som icke-liberala:
Det ena är det första svenska burkaförbudet som föreslås av ett riksdagsparti. Förslaget är oroande. Dels för att det pekar ut en specifik grupp och ett specifikt klädesplagg, en retorik som inte för tankarna till just liberalismen. […]

Det andra är tvångskommenderingen av föräldrar till skolan när deras barn är stökiga. […]

De två förslagen som Per diskuterar är ordningsregler gällande den svenska skolan. Burkaförslaget är ganska självklart. Man ska kunna se varandras ansikten i skolan, det är vad Björklund har sagt.

Den andra frågan gäller föräldrars ansvar för sina bråkiga barn. Viktigt att man trycker på föräldrarnas ansvar, och jag har svårt att se något liberalt eller icke-liberalt i detta. Det är en ordningsfråga och en värderingsfråga som berörs.

Hursomhelst pekar Pers synpunkter på ett viktigt fenomen. Inom Fp och bland storstadsliberaler finns en önskan om att vara "snäll". Man ska inte säga ifrån och vara rak och tydlig.

En del drömmer sig tillbaka till tiden när Fp var jättesnälla, med Bengt Westerberg i spetsen. Problemet är bara att ingen efterfrågar ett snällt parti som håller med alla. Tydligheten är vår stora tillgång i Fp, och att man inte backar för att ta i kontroversiella frågor.

Men frågorna måste sättas i en ideologisk kontext. Idag är Folkpartiet ett tydligt parti, men ändå otydligt. För vi saknar en ideologisk inramning - liberalismen har kommit i skymundan i Sveriges liberala parti. Vi är tydliga men det är otydligt vad som ligger bakom tydligheten.

Vi behöver fundera över hur vi ska förhålla oss till moderaterna, som har tagit Folkpartiets tidigare självskrivna "ljusblå" profil. Min vision för Folkpartiet är att vi ska bli ett frihetsparti, som med grunden i vårt sociala engagemang driver på för liberala reformer.

Problemet handlar inte om "batonger", jag tycker Folkpartiets batonger är mycket bra och viktiga. Det som behövs är att något mer kommer till - sätt batongerna i en liberal kontext och börja prata mer om frihet.

27 sep. 2010

Stoppa hetsen mot Sd!

Igår när jag bloggade om sverigedemokraten Issa Issa kom jag in på Sd:aren Markus Wiechels blogg. Han skriver om att journalisterna bär en stor skuld i attacken på Issa. Det stämmer, men det handlar inte bara om journalister.

När Fredrik Reinfeldt talade i Malmö innan valet tog han upp våldet mot Sd:are med en mycket olycklig formulering:
Efter den senaste tidens attacker mot SD-politiker och störningar av partiets valmöten tar han avstånd från alla former av våld och hot. Han tillägger samtidigt att SD inte ska bli förvånade:

— Jag vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer.

Det kan tolkas som att Sd:are får skylla sig själva om de blir utsatta för våld. Mycket beklagligt och helt fel.

Efter valet har hatet mot Sd exploderat. När etablissemanget inte längre kunde trycka bort Sd:arnas fula åsikter från tidningar, SVT-debatter och annat är det som att man försökt demonstrera bort dem. Stämningen är extremt obehaglig.

Helena von Schantz skriver om samma ämne:
Är det bara jag som får en isande känsla i magen av allt det här? Innan ett enda förslag är lagt all denna fientlighet, hotfullhet och våldsamhet? Är det Jimmie Åkesson och hans anhang som är våra nya hackkycklingar och mobboffer? Håll er borta från kvinnor, bögar och invandrare, men vare sig de är klädda i kostym eller bombarjacka, vare sig de är gamla eller nya svenskar är Sverigedemokrater fritt villebråd. Ju mer du jävlas med dem desto mer är du en av oss - en av oss riktiga svenskar.

Schwedendemokraten Raus!

Sverigedemokratem Marcus Wiechel berättar vidare att till och med företag gått ut och sagt att Sd:are inte är välkomna som kunder hos dem. Skoföretaget Brandos har gjort en film där man uppmanar Sd:are att inte handla hos dem:


Sd-anknutna Politiskt inkorrekt har skrivit ett brev till Brandos, som tydligen har tagit sitt förnuft till fånga och backat från sin film.

Bloggen medborgarperspektiv ställer en högst relevant fråga: När mördas den första Sverigedemokraten? Han passar även på att citera Voltaire:






"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem."

Sverigedemokraterna har fört in främlingsfientligheten i demokratins finrum. Det är oroväckande och skrämmande. Men det som skrämmer mig mest just nu är hatet mot människor som har lagt sin röst på ett demokratiskt parti.

Läs även Alice Teodorescu i Aftonbladet: Naivt att kalla Sd-väljare onda.

"Låt oss alla vara stolta svenskar"

Nuri Kino skriver idag på Expressen angående hur man ska möta Sverigedemokraterna. Och det är det bästa inlägget jag har läst hittills:
Min mor är det närmaste man kan komma svensk patriot, ändå behärskar hon inte språket tillfredsställande. I måndags förra veckan flög hon hem efter några månader i födelselandet Turkiet. Hon landade i ett nytt Sverige. I en ny dagordning. Detta befarade hon redan för tjugo år sedan. När man började skämmas över att vara svensk, att svenskheten är något lite nördigt, inte så coolt och exotiskt. Och det fortsatte. Den svenska flaggan ser man knappt, gör man det är man rädd för att det är rasister som bor i villan med den hissade flaggan. Inte nog med det så har man slutat sjunga den svenska nationalsången. Man har förvirrat folk, oavsett ursprung, om vad som gäller. […]

Nu förväntas vi inte vara stolta längre. I stället har vi låtit extremister kidnappa svenskheten. Vi har också tillåtit dem komma in i det finaste politiska rummet. […]

Så Jimmie Åkesson och alla ni andra. Jag förnekar inte att det finns problem i vårt land, jag har kavlat upp ärmarna förut och är beredd att göra det nu och för alltid. Jag tänker kämpa för Sverige, för mitt hemland, för den svenska flaggan och den svenska nationalsången. Extremister, om de så är islamister eller rasister, ska bekämpas. Extremism tar sin yttring i våld när en enig identitet kraschar. Motmedlet är svenskheten, stoltheten av att tillhöra ett av världens bästa länder. I Sverige är vi enade i att vara svenskar, om inte annat så ska vi bli det igen.

Nuri Kino skriver om något mycket viktigt - att återerövra svenskheten som positivt begrepp. Här tror jag våra invandrade bröder och systrar kan vara en stor hjälp. De är stolta svenskar och hissar den svenska flaggan. De politiskt korrekta svenskarna hukar och nedvärderar sig själva.

Detta gör folk förbannade och Sd är tyvärr det enda parti som pratar om svenskhet och att vara stolt. Det är inget mindre än en skandal att de är ensamma om detta.

26 sep. 2010

Sahlin öppnar för Sd-samarbete

Inslag.se har lyssnat på Ekots lördagsintervju och upptäckt att Mona Sahlin ändrat uppfattning gällande Sd.

Så här sa hon innan valet:
Jag har bestämt mig för att så här måste det vara: Man kan aldrig som socialdemokrat räkna in ett stöd från Sverigedemokraterna. Man kan aldrig bygga en politisk majoritet i någon politisk instans på Sverigedemokraternas stöd. Om vi lägger fram förslag, så måste de vara förankrade i något annat parti om det handlar om att få majoritet. ... Om en socialdemokrat någonstans räknar med Sverigedemokraternas stöd för att få igenom en sak, då är det fel. Då bryter det mot den princip som socialdemokratin ska stå för.

Men nu säger hon så här:
Jag kommer aldrig att söka samarbete med Sverigedemokraterna. Jag kommer aldrig att aktivt räkna med deras röster. … Men vi i den demokratiska oppositionen måste också kunna vara en opposition och lägga våra förslag. Det är bara statsminister Reinfeldt som kan undvika en situation där Sverigedemokraterna kan sitta mitt emellan.

Santesson-Wilson kommenterar:
Vilken vacker liten förflyttning. För ett år sedan var det en socialdemokratisk princip (ja, så ”måste det vara” rent av!) att aldrig formera majoriteter med hjälp av Sverigedemokraterna. Nu är det istället bara statsministern som kan undvika att Socialdemokraterna bildar majoriteter med Sverigedemokraterna.

Mona Sahlin kommer alltså att ge Sverigedemokraterna inflytande. Trots att det, enligt henne själv, "bryter mot den princip som socialdemokratin ska stå för".

Via Segerfeldt.

Hatbrott mot Sd:are

Issa Issa är kristen syrian och kandiderade för Sd i Göteborg. För detta blev han utsatt för livshotande våld och lämnar nu partiet. Från Aftonbladet
Strax efter 22 i torsdags kastade någon in stenar i hans lägenhet på första våningen i stadsdelen Angered i Göteborg. Fönstren i köket, vardagsrummet och ett sovrum krossades. Issa och hans familj fick kasta sig på golvet.

Utanför stod två personer.

– De skrek ”jävla kristen, jävla Sverigedemokrat, kom ner”, säger Issa. […]

Killarna nedanför fönstret sprang i väg när Issa och hans bror kom ut. Issa sprang efter dem.

– Det var en fälla. Runt hörnet väntade ett stort gäng, jag tror 40 personer. Jag försökte backa och ringde polisen medan jag sprang, säger Issa.

Någon i gänget avfyrade ett vapen.

– Jag fick ett slag mot ögat. En tog fram en kniv och höll den mot min hals. Sen högg han mig i axeln. Nu är jag förlamad i höger hand, säger Issa.

Knivhuggen tog i axeln, ryggen, handen och benet. Någon slog en flaska i huvudet på honom. Han blev sparkad och slagen.

Enligt uppgifter till Aftonbladet var angriparna ungdomar i 15–20-årsåldern. Polisen rubricerar attacken som grov misshandel.

– Säpo var här i morse, säger Issa.

Det vi ser är alltså att en politiskt engagerad svensk angrips för sin religion och sitt politiska engagemang. För detta höll han på att få betala med sitt liv.

Tänk om detta hade handlat om en muslimsk man engagerad i Socialdemokraterna? Tidningarna hade toppat med detta. Nu blir det knappt en notis.

Attacken mot Issa Issa är ett politiskt motiverat hatbrott. Det är vidrigt, och tystnaden kring detta i media är skrämmande.

Felaktigt fokus på bosättningar

Idag har SvD ett stort reportage om Israel, som vanligt skrivet av Bitte Hammargren. Då är det dags att osäkra sin revolver.

Hammargren menar att bosättningarna är illegala enligt internationell lag. Som källa har hon bland annat den israeliska vänsterrörelsen Peace Now, BBC och SvD själva. Så här skriver Jewish Virtual Library om bosättningarnas legalitet:
Another charge is that settlements are “illegal.” The United States has never adopted this position and legal scholars have noted that a country acting in self-defense may seize and occupy territory when necessary to protect itself. Moreover, the occupying power may require, as a condition for its withdrawal, security measures designed to ensure its citizens are not menaced again from that territory.

According to Eugene Rostow, a former Undersecretary of State for Political Affairs in the Johnson Administration, Resolution 242 gives Israel a legal right to be in the West Bank. The resolution “allows Israel to administer the territories” it won in 1967 “until 'a just and lasting peace in the Middle East' is achieved,” Rostow wrote in The New Republic (10/21/91). During the debate on the resolution, he added, “speaker after speaker made it clear that Israel was not to be forced back to the 'fragile' and 'vulnerable' [1949] Armistice Demarcation Lines.”

Se även Fred i Mellanöstern.

Hammargren menar även att det är vattenbrist för palestinierna, och citerar en rapport från Amnesty. Fred i Mellanöstern skrev om denna rapport och konstaterade att palestinierna gör av med mer vatten än svenskarna.

Hammargren pratar med en israel:
Eli Wez hävdar att även två små barn ska ha bragts om livet nära den plats där vi står. Han berättar om grymma detaljer om barnamorden. Kan våldsmannen i det fallet ha haft en psykisk störning?

– Nej, våldet är propagandans fel. De -(palestinierna) lär sig hata Israel i skolorna, säger Eli Wez – ett påstående som de ansvariga för FN-organet Unrwas skolor bestrider.

Att palestinska barn indoktrineras att hata Israel är något som har påtalats av Palestinian Media Watch och USAs utrikesminister Hillary Clinton. Så även om FNs särskilda organ för palestinska flyktingar (alla andra flyktingar hör till UNHCR) bestrider detta så är det ett faktum.

Världen har blivit än mer fokuserad på frågan om bosättningar sedan Barrack Obama försökte tvinga Israel att sluta bygga. Som jag ser det är bosättningsfrågan något som kan lösas med landutbyte, precis som det sägs i FNs resolution 242.

Jag har skrivit förut om detta, den palestinska myndigheten har små reella möjligheter att mäkla fred med Israel. Och frågan är om de egentligen vill. Nyligen sa en högt uppsatt PLO-representant att fredsförhandlingarna bara är ännu ett steg i kampen mot Israel.

Och den mest moderata av alla palestinska ledare, Sallam Fayad, stormade ut från ett förhandlingsmöte eftersom de israeliska representanterna ville ha med formuleringar om "two states for two peoples", dvs att Israel ska vara en judisk stat. Detta har även förkastats av arabiska ledare.

Jag tror inte att de palestinska ledarna har en seriös strävan efter fred. De har dessutom folket bakom sig, en stor majoritet av palestinierna vill inte se fred med Israel. Västvärldens fokusering på bosättningarna blir en perfekt väg ut för de palestinska ledarna.

De kan hänvisa till bosättningarna och hoppa av förhandlingarna. Som vanligt kommer då västvärldens press på Israel att öka. Och de palestinska ledarna kan luta sig tillbaka och se på när Israel marginaliseras av sina "vänner".

Detta borde västvärldens media rapportera om.

Se även Aftonbladet samt New York Times.

23 sep. 2010

Öppnare debatt om invandring behövs

Idag på DN debatt skriver Paulina Neuding (Magasinet Neo) samt Johan Lundberg (Axess Magasin) på DN debatt om debatten kring invandringen.
En öppnare samhällsdebatt hade försvårat SD:s väg från extremrörelse till riksdagsparti. De etablerade partierna – och medierna – har misslyckats på två fronter när det gäller att stoppa Sverigedemokraternas frammarsch. Dels har det funnits en ovilja att erkänna de specifika problem som finns med invandringen och det svenska flyktingmottagandet, dels har man inte lyckats formulera varför det är något gott. Sverigedemokraterna har inte de korrekta lösningarna på problemen. Men de ställer frågorna, och har vunnit väljarstöd på att andra har försökt att tiga ihjäl dem, skriver Paulina Neuding och Johan Lundberg.

Följaktligen har Neuding och Lundberg fått löpa gatlopp. Det jag tidigare har skrivit om invandringen gäller fortfarande:
Idag handlar det om förenklat om att man är för svensk immigrationspolitik och då är man god. Eller också vill man problematisera och då är man Sverigedemokrat och rasist.

Jag har själv debatterat på min blogg angående invandring och även fått mig en släng av den sleven. Lundberg och Neuding är inne på något oerhört viktigt - modigt av dem att ta upp detta!

21 sep. 2010

Respektera demokratin: Sd är invalda

Det pågår just nu en hel del sprattlande i Sverige. Många kan inte acceptera att Sverigedemokraterna är invalda i Sveriges riksdag. Det har pågått stora demonstrationer mot detta faktum, och medierna kör en stor kampanj mot Sd.

Sanna Rayman på SvD Ledarbloggen skriver om fenomenet:
I går demonstrerades det på flera håll i landet mot SD och mot rasism. Jag kan i och för sig sympatisera starkt med alla former av avståndstagande från rasism, men finner det samtidigt problematiskt med demonstrationer "mot" valresultat. […]

Det blir larvigt. Valresultat är valresultat och man verkar mest barnslig om man ställer sig och demonstrerar mot demokratin.

Micke på Åsiktstorped skriver också om protesterna mot Sd:
Jag tror att det som gav SD utrymme att komma in i Riksdagen är just det här: en förnekelse av deras existens. Allt från de etablerade partiernas blinda vägran att ta en hederlig debatt till tredje statsmaktens (aka ”mediernas”) förmåga att alltid ha med invandringsfrågor när SD tilltalas, till Soran Ismails nedsättande dumskalleförklaring av alla som sympatiserar med SD i någon fråga. Det är allas vår inställning som hjälpte SD in. Vi stod tysta, vi marginaliserade, vi förhindrade (vuvuzelor, någon?).

I förlängningen handlade vår strategi om densamma som våldsvänstern tar till mot extremhögern. Hur många har ändrat åsikt och sagt ”men oj, du har ju rätt” efter att en motdemonstration börjat kasta sten mot den demonstration?

Demonstrera inte. Läs på, samla argument och debattera med respekt.

Då kommer vi till slutpoängen. Anledningen att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen var att många människor ser problem med integration och att brott inte bestraffas. Enda sättet att motarbeta Sd är att göra dem irrelevanta genom ett tryggt samhälle med en fungerande integration. Johan Ingerö skriver om detta:
Det här visar varför man inte får låta bidragsberoendet slå rot. Det visar varför riktiga poliser – inte dialogpoliser – måste sättas in mot kriminella ligor och gäng. Det visar varför krav på egen försörjning och en tydlig linje mot brott är nödvändiga ingredienser i ett tolerant och öppet samhälle. Den som är bidragsberoende och rädd för att utsättas för brott blir otrygg, och toleransen är otrygghetens första offer.

Så hur hanterar då Södermalms välbeställda chicvänster de 300 000 personer som av ungefär dessa skäl röstat in Sverigedemokraterna i riksdagen? Genom att gå till Sergels torg och demonstrera mot dem. Demonstrera mot Handberg och andra människor som i grund och botten är offer för destruktiv bidragskultur och flummig brottspolitik. Sällan har det nya klassamhället – den mediala storstadsklassen mot resten – illustrerats så tydligt.

Sen är det dags att ta debatten om integrationen. De flesta vet att det finns stora problem med integrationen i Sverige, men det går inte att prata om det på grund av debattklimatet i Sverige. Markus Uvell skriver om detta på Newsmill.
Låt oss en gång för alla säga det: att vara kritisk till invandringspolitiken är inte det samma som att vara kritisk till invandringen. Av rädsla för "invandrarfrågor" av alla de slag har etablissemanget stillatigande accepterat en situation som låser fast stora grupper i utanförskap, arbetslöshet och sociala problem. Denna politik måste få ett slut.

Summa summarum: Nu är det alltså dags att ta debatten med Sverigedemokraterna. Det kommer bli en herrrans cirkus när partiet inte längre kan tystas ned. Etablissemanget kommer ta debatten med Sd och förlora.

Det finns något fint mitt i allt detta kaos. Det kallas demokrati.

20 sep. 2010

MP är vågmästare

Som det ser ut så går vi mot ett valresultat där alliansen är minoritetsregering. Det är normalläget i svensk demokrati, så det är inget konstigt. Jag tror att de rapporter om KAOS som vi nu ser i tidningarna är överdrivna.

Dessutom har Sverigedemokraterna framställts som vågmästare. Men de gamla riksgspartierna är överens om att utesluta Sverigedemokraterna. Då finns det ett parti som traditionellt sett känt sig obekväma i blockpolitiken - det är Miljöpartiet. Men just nu verkar de vägra och hänfalla till plakatpolitik istället för att ta ansvar. De vägrar samarbeta med regeringen, trots att deras väljare och organisation är positiva till detta och det finns gemensamma frågor. Johan Ingerö kommenterar:
Istället kräver de att Reinfeldt kallar till samtal med alla partier, utom naturligtvis SD, något som skulle förvandla MP till statister. Den tuffa sanningen är nämligen att Miljöpartiet är vågmästare i exakt samma utsträckning som Sverigedemokraterna är det. Skillnaden är att de gröna gör allt för att slippa spela den rollen.

Den är för svår. Den är för kontroversiell. Dagens kemisk-politiska upptäckt är därmed att miljöpartister imploderar vid kontakt med ansvar.

Men jag tror att det vi ser nu är ett spel för gallerierna. MP har tre val:

  • Samverka med alliansen och få igenom sina frågor.

  • Gå i opposition och inte få något gjort på fyra år

  • Fälla alliansen ihop med Sd och möta väljarna i ett nyval


Vilket val verkar mest attraktivt? Jag håller med Lena Mellin: De rödgröna kommer splittras.

Se även Dick Erixon.

Ohly vill se ”utomparlamentariska rörelser”

Johnny Munkhammar gästbloggar hos Tokmoderaten om vad Lars Ohly sa igår i sitt valtal:
”Men det är ju också så att den politiska höger som inte bygger på främlingsfientlighet och rasism också har stärkt sina positioner, som det verkar. Det gör ju naturligtvis att vi nu får börja fundera över strategier för framtiden. […]

Vi måste nu bygga utomparlamentariska rörelser för att förhindra en sådan politisk utveckling. Det är vår främsta uppgift, det är det vi ska arbeta med!”

Munkhammar kommenterar:
Detta är anmärkningsvärt. Vänstern förlorade valet. Då tar man kampen till gatorna. De accepterar inte väljarnas beslut och tänker därför ta till andra metoder.

Frågan är om de nu tänker understödja mer eller mindre autonoma extremgrupper som ska föra kampen på gatorna. Ska vi få mer vandalisering och våld av grupper som liknar Attac, Reclaim the Streets och AFA?

Vänsterpartiet är ett socialistiskt parti. Man vill avskaffa äganderätten och införa planekonomi.

Skillnaden mellan socialism och kommunism är såvitt jag vet att socialister vill använda demokratiska medel för att införa socialismen. Kommunisterna vill se revolution.

Lars Ohly har ju blankt förnekat sig vara kommunist. Men hur ska vi nu tolka hans uppmaning till "utomparlamentariska aktioner" när folket inte röstar som han vill?

När socialister pratar om utomparlamentariska aktioner vet vi vad det för det mesta betyder. Precis den typen av aktioner som Ohlys partikamrater ägnade sig åt när de förstörde Sverigedemokraternas manifestation

Går det inte med demokratiska medel kommer vänstern försöka på annat sätt.

Se klippet på SVT Play eller nedan:

Oklart om Annica Holmquist

På Aftonbladet.se stod tidigare att Försäkringskassan inte hittat någon lösning för Annica Holmquist, dvs att hon inte får någon sjukpenning. Detta stod utan kommentar från Försäkringskassan. Försäkringskassan står fast vid sitt tidigare uttalande och har inte gått igenom fallet igen, enligt Ekot.

Detta hade dock inte nått Aftonbladet som spred nyheten utan kommentar från Försäkringskassan. Mona Sahlin har också passat på att politisera fallet genom att twittra om det och uttala sig för TT.

Jag passade på att ringa Aftonbladet, och dom menar att de alltså har pratat med Emelie själv. Men Tove Svenonius, reporter på ekot, bekräftar på twitter att det blivit något missförstånd.

Uppgifterna om falsklarm kom genom Staffan Dopping på twitter.

Andra som publicerat utan Ekots kommentar är DN, GP och Svt.

UPPDATERING: Nu har Aftonbladet tagit kontakt med försäkringskassans presstjänst och Stefan Karlsson vill inte kommentera den interna utredningen som tydligen pågår. Men enligt Aftonbladet ska alltså Annika Holmquists dotter fått besked att mamman fått avslag.

Det här fallet är rejält snurrigt, men om det stämmer att Annika Hjertquist fått avslag på sin sjukpenning så är det fördjävligt.

Som jag ser det har alliansen gjort helt klart att sjuka människor ska ha sjukpenning. Klamberg har på sin blogg direktiven, vad i detta är det som är så svårt att förstå? Detta måste klargöras

Stig Orustfjord måste förklara sina uttalanden. Så här kan det inte fortsätta.

Se Mary X Jensen.

Vill också passa på att rikta ett tack till Aftonbladet och deras reportrar som faktiskt reagerade på min påringning och uppdaterade nyheten.

19 sep. 2010

Rödgrön självgodhet stinker

Något som jag personligen tycker extremt illa om är vänstern sätt att se på sina politiska motståndare. Man ser sig själv som god, och motståndaren som ond.

Mona Sahlin menar på fullt allvar att Alliansen har försämrat sjukförsäkringen för att kunna sänka skatten för dom rika. Påståendet är skamlöst, som det mesta i socialdemokraternas kampanjtaktik. De är svenska mästare i dirty campaigning.

De flesta som använder facebook har sett vänner som har "brandat" sin facebookbild med uttrycket "För hela Sverige". Och här går vänsterns smutskastning igen. Jag som röstar på alliansen står tydligen inte för hela Sverige.

Min vän skrev igår på facebook att han har fått glädje av alliansens skattesänkningar, men att han ändå skulle rösta rödgrönt. Det var en solidarisk röst, enligt honom.

Är man rödgrön är man lite godare. Vi som röstar på alliansen är egoister som skor oss på andras bekostnad, enligt vänner på fejan.

Jag unnar alla som röstar rödgrönt att få ingå i vänsterns röda romantiska dröm. Men respektera att jag inte har samma åsikt, och sluta utmåla mig som en dålig människa.

Det är skamlöst och effektivt när Mona Sahlin ljuger om onda borgare. Men när vänner på fejan börjar agera på liknande sätt är det dags att säga ifrån. Det handlar om respekt.

Reinfeldt vann, oddsen för alliansen

Idag är det valfeber som gäller. De rödgröna har fått upp vittringen och tar in. Frågan är hur mycket. I alla mätningar utom United Minds finns ett avstånd på fem-sex procent.

Två intressanta betrakteleser. Återigen vann Reinfeldt över Mona Sahlin. Och då tyckte jag ändå att Mona Sahlin var bättre än någonsin.

Sajten vemvinnervalet.se gör en löpande sammanställning över oddsen för valvinst. Och här finns en förkrossande övervikt för alliansen. Texten nedan uppdateras varje minut, och visar i skrivande stund 85% sannolikhet för alliansvinst:



Jag räknar med det värsta och ligger följaktligen med svår ågren hela dagen idag. Be still my beating heart, peppar peppar verkar det som att det ändå kan gå vägen.

Om det inte gör det kan man i alla fall göra sig en hacka.

18 sep. 2010

Alliansen i trygg ledning

Per Gudmundson på SvD ledarbloggen:
Dagens opinionsmätningar visar bägge att Alliansen har egen majoritet i opinionen. I Sifo får Alliansen 49,9 procent, och iSynovate får Alliansen 49,2.

Läget är alltså ganska stabilt. Samtidigt visar dock mätningarna att det förekommer en del vacklande så här i slutspurten. I Sifo noteras tre statistiskt säkerställda förändringar. Centern går upp, Folkpartiet går ner. Miljöpartiet går upp.

Men har dessa svajningar någon betydelse? Sannolikt inte. Till Dagens Nyheter säger landets främsta expert på opinionsmätningar, statsvetarprofessor Henric Oscarsson, att faktorn "osäkra väljare" är mindre betydelsefull för valutgången än man kan tro. Det är bara en sjundedel av de osäkra – totalt omkring 150.000 väljare – som kan byta block, visar erfarenheten.

– Om opinionsmätningarna stämmer så innebär det att även om alla dessa väljer en och samma sida skulle det inte påverka vilket av blocken som blir störst, säger Henrik Oscarsson till Dagens Nyheter.

Värt att notera är att Alliansen inte har tappat något i Sifo, och i Synovate har alliansen en säkerställd ledning på 6.2 procent. Precis som Dick Erixon pekar på är det egen majoritet för alliansen i båda mätningarna.

Statsvetaren Henrik Oscarssons Mätningarnas mätning pekar på en alliansledning på sex procent.

Vi får se hur det går i morgon kväll. Heja Alliansen!

UPPDATERING: I Novus nya mätning backar alliansen två procent, men såvitt jag kan se får man fortfarande egen majoritet. Enligt Svensk väljaropionion verkar det också vara så...

Nu blir det inga mer mätningar.

Sjukförsäkringen: Bättre förr?

Det har framkommit en hel del olika fall med folk som hamnat snett i sjukförsäkringen. Lösningen på problemet, enligt de rödgröna, är att riva upp sjukförsäkringsreformen. Men var det verkligen bättre förr?

På Östra Ölands horisont skrevs 2005 om en cancersjuk kvinna som tog livet av sig efter indragen sjukpenning.

Ulla Hoffman (v) skrev  2005 en skriftlig fråga till Hans Karlsson (s) om just cancersjuka 2005:
Jag har fått vetskap om att Försäkringskassan i ett par fall tvingar svårt cancersjuka att arbetspröva vilket kan innebära att en svårt cancersjuk med kundkontakter kan tvingas att möta kunderna i sitt svårt sjuka tillstånd. När riksdagen ställde sig bakom målet om halvering av sjuktalen avsåg man med största sannolikhet inte att Försäkringskassan skulle tvinga svårt cancersjuka att arbetspröva för att inte bli utförsäkrade.

De fall som vi sett i media är gripande och de måste rättas till. Men de som drar stora växlar på att allt beror på det nya sjukförsäkringssystemet.

Det finns inga perfekta system, frågan man ska ställa sig är om sjukförsäkringen ska vara en permanent förvaring eller om vi ska ha regelbundna kontrollstationer och rehabilitering som tar människor tillbaka till arbetslivet.

17 sep. 2010

Fortsätt reformera sjukförsäkringen

Sjukförsäkringsfrågan är het, med rätta. Det finns många fall som har uppmärksammats som är hjärtskärande att läsa om. Jag tror det är viktigt som alliansvän att säga att den här reformen inte är färdig. Arbetet fortgår och vi ska vara självkritiska när vi ser de som hamnat snett.

Lösningen på problematiken är dock inte att rulla tillbaka klockan till 2006. Det vi ska se till är att bedömningarna sker på rätt sätt så att de som är sjuka finns i sjukförsäkringen, och de som kan jobba finns på arbetsmarknaden.

Grundidén med sjukförsäkringen är human och helt rätt - sjukförsäkringen ska för de flesta inte vara en återvändsgränd. För de som kan bli friska ska bli friska igen.

Smärtläkaren Stefan Blomberg skriver på SvD Brännpunkt om den gamla sjukförsäkringen: Vi har kastat friska människor på soptippen
Vi har, sedan decennier, pensionerat ut människor med, som Mona Sahlin så bra uttryckte det en gång, “smärre skavanker”, till bedrövliga liv. Under 27 år har jag dagligen träffat dessa smärtpatienter som förändringarna i sjukförsäkringen avser att rädda. Jag möter dem regelbundet som förtidspensionärer, där de besvär som föranlett utpensioneringen sedan länge är framgångsrikt behandlade, alternativt utläkta

Vidare skriver Blomberg om debatten:
Debatten om sjukförsäkringen har kretsat kring lågvattenmärken och har fastnat i surrealistiska extremfall, där människor farit illa i en ”gråzon” med gränsdragnings- och tolkningsproblem – en i grunden nödvändig och välmenande reform avfärdas […]

Alla större förändringar sker via osäkerhet och instabilitet. Det är svårt att se hur den oundgängliga sjukförsäkringsreformen – en gigantisk omställning mellan två olika system – skulle kunna genomföras problemfritt. “Barnsjukdomar” i regelverken måste rättas till vartefter.

Visst är det så. Men vi ska som sagt vara självkritiska som alliansvänner och tala ärligt och öppet om de felbedömningar som har begåtts. De måste rättas till och de som felbehandlats ska kompenseras.

Nystartsjobben finns för att hjälpa de sjukskrivna in på arbetsmarknaden. Kanske behöver den reformen förstärkas så att det blir än mer lönsamt att anställa sjuka.

De rödgröna för fram sin politik som en lösning på problemen i sjukförsäkringen. Men den som tänker ett steg längre förstår att det gamla systemet både var inhumant och ekonomiskt ohållbart. Vägen framåt är att se att sjukförsäkringen idag inte är perfekt, men att grundtanken i reformen är helt rätt.

Se Johnny Munkhammar som på Aftonbladet berättar om sina erfarenheter som cancerpatient. Per Altenberg skriver också bra kring reformen. Och centerpartisten Frank Thorén kommer till samma slutsats som jag: Ge det tid!

Det löser sig för ”Sveket”-Annica

Klamydiabrevets inlägg "Sveket" har gått som en löpeld genom Sverige och nu även hittat fram till traditionell media som Aftonbladet och TT (via DN). Uppmärksamheten har gjort att Försäkringskassan nu backar från sin tidigare hållning.
- Vi har öppnat upp ärendet. Vi går genom hela kedjan och tittar på hur vi har jobbat och hur vi har fattat beslutet, säger Svante Borg, försäkringsdirektör på Försäkringskassan till TT.

Enligt Borg finns det oklarheter kring hur Försäkringskassan har arbetat med Annica Holmquists ärende.

- Man blir väldigt tagen av en sådan här situation. Vi måste titta på hur vårt arbete har fungerat, säger han.

- Det innebär inte att man alltid kommer att säga att sjukförsäkringen gäller fullt ut med en sjukpenning eller sjukersättning, men man ska känna att man gjort det på ett bra sätt.

Och det känner ni inte nu?

- Vi har ett antal frågetecken som måste rätas ut.

Hur lång tid det kan ta att komma fram till ett nytt beslut beror på om det behövs en ny läkarundersökning eller inte.

- Om vi inte behöver någon mer läkarundersökning kan det ta en vecka eller två, säger Borg.

Också i Aftonbladet är det ljusare tongångar:
Försäkringskassan meddelade i går först att man inte kommenterar enskilda fall. Men senare uppgav Försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord att myndigheten nu tittar på fallet igen.

– Jag tror att vi kanske har en lösning. Jag är hyggligt optimistisk att det kanske går att lösa hennes situation i det korta perspektivet.

Om Försäkringskassan inte ger Annica Holmqvist den sjukersättning hon förtjänar är det dags för alliansen att agera. För som FPs partisekreterare Erik Ullenhag klargör i en film: Svårt sjuka ska självklart ha sjukpenning:

16 sep. 2010

Sjukförsäkringen är bra

De senaste dagarna har en flera ömmande fall av missförhållanden i sjukförsäkringen uppmärksammats. Dessa fall tas som en intäkt för att sjukförsäkringsreformen är felaktig och bör rivas upp.

Sjukförsäkringen har ändrats till att från att vara en permanent ändstation bli ett system med fasta gränser och utvärderingar i slutet av varje cykel. Här bedöms om man har arbetsförmåga. Har man det går man till åtgärder, har man inte det går man tillbaka till en ny cykel. Är man allvarligt sjuk kan man också få förtidspension.

60% av de som blir omförsäkrade finns idag i arbetsmarknadsåtgärder eller i jobb. Istället för att vara stämplade som sjuka har de här personerna en väg framåt igen. Det är tydligt att detta i grunden är ett bra system.

Som alla känner till blir det fel i olika fall. För det mesta finns det förklaringar. Ett vittnesmål som cirkulerar på nätet nu är ett inlägg på bloggen Klamydiabrevet. Här har en person hamnat snett och helt uppenbart fått en felaktig bedömning. Men långt ned i inlägget kan vi läsa att beslutet ska överklagas. Så här säger också en anonym kommentator till blogginlägget:
Min mamma blev exakt likadant utsatt för detta. Men när det var röd regering!!!

Det är omöjligt att skapa ett perfekt system. Men om man går vidare med en överklagan kan bedömningen bli bättre, och om den inte blir det kan det i slutändan leda till att regler omprövas.

Så har skett i fallet med Marie som är nyopererad och fått en för låg ersättning. Socialförsäkringsminister Christina Husmark-Persson meddelar nu att reglerna ska ändras. Sjukskrivne Marie tycker detta är bra. Men det gör inte Mona Sahlin. Hon vill riva upp reformen och återgå till det gamla systemet.

I det gamla systemet stämplades folk fullständigt ut. Det fanns ingen som efterfrågade den sjukskrivne, och man gled längre och längre bort från arbetsmarknaden och möjlig rehabilitering. Det är inhumant och skapar enorma kostnader för vårt offentliga system.

Mona Sahlin vet detta, men hon väljer ändå att förespråka det gamla systemet. Ansvarstagande för offentliga finanser är inte längre en socialdemokratisk prioritering. Eller att skapa en bra sjukförsäkring.

Se också Expressen.

15 sep. 2010

Ohly ljuger om Berlinmuren

Uppdrag Granskning uppmärksammar idag att Lars Ohly ägnar sig åt historieförfalskning. Peter Wolodarski skrev i en text i DN att Ohly var ledsen när Berlinmuren föll. Men Lars Ohly driver nu en kampanj för att utmåla Wolodarski som lögnare.

Men Lars Ohly gör misstaget att ljuga om saker som går att kontrollera. I Uppdrag Granskning säger Lars Ohly klart och tydligt att han var ledsen när muren föll.



Appropå det här med lögner: Lars Ohly säger i intervjun att han fick sms från sin kompis när muren föll 1989. GSM släpptes 1991. (via @eckermalm)

Lars Ohly sätter själv fokus på sin bakgrund som kommunist. I klippet redovisas när han får frågan om han är kommunist. Hans svar är då att "nej, jag tänker inte använda det begreppet mer". Han förklarar också sin syn på kommunism: "För mig är det, och kommer alltid att vara, människor som har kämpat för befrielse".

Lars Ohly har inte tagit avstånd från kommunismen, och hans parti förespråkar avskaffande av kapitalism och äganderätt. Dessutom ljuger han.

Denna person vill Mona Sahlin släppa in i Rosenbad.

14 sep. 2010

Min röst går till Mathias Sundin



[caption id="attachment_5678" align="alignnone" width="300" caption="Mathias Sundin - min kandidat"]Mathias Sundin[/caption]

I helgen gick jag upp till Passagen i Linköping och lade min röst på Folkpartiet och Mathias Sundin.

Mathias har varit kraften bakom en omstöpning av Folkpartiet Norrköping från en tynande tillvaro till en av Sveriges mest dynamiska lokalföreningar. På samma sätt har han drivit sin personvalskampanj. 10 001 dörrar har han knackat och är därmed svensk mästare i dörrknackning.

Mathias Sundin har en principfast liberal hållning. Hans kampanj riktar in sig på integritet, sänkta skatter och att bekämpa mot våld mot kvinnor. Han har en stor politisk erfarenhet, vilket är en garant för att frågorna kommer att drivas.

Utöver detta driver Mathias sajten nejtilldatalagring.se, en sajt som redovisar vilka riksdagskandidater som kommer säga nej till datalagringsdirektivet i höst.

Jag är inte den enda liberalen som känner starkt för Mathias Sundin, hos Magasinet Neo får Sundin goda vitsord. Jag kan till och med avslöja att Neos Mattias $vensson outat sig som potentiell Folkpartiväljare (om han bott i Östergötland.)

Som frihetlig folkpartist känns det bra att kunna rösta på en så stark kandidat som Mathias Sundin. Om du är liberal och bor i Östergötland - kryssa Sundin!

Rödgrön sjögång-hela havet stormar

Det som de flesta valjunkies väntar på/oroar sig för är en rödgrön vändning. Den här dagen började inte på det sättet.

Expressen skrev om SKOPs nya mätning, alliansen ökar och har egen majoritet. Aftonbladet frontade med vänsterns strippshow. Expressen frontade med att Bodström, nu hemma från USA, bjudit en 15-åring på vin.

Mona Sahlin fick till morgonkaffet en uppmaning från en skånsk partikamrat att hoppa av statsministerracet. Hennes kollega i fackföreningsrörelsen, Sekos ordförande Janne Rudén, jämför Maud Olofsson med Saddam Hussein.

Dagen fortsatte med att Lars Ohly slår ett slag för att bekämpa rasismen mot hundar. Sen fick Mona Sahlin ägna en nyhetscykel åt att ta avstånd från Bodströms vinprovning.

Vid sju släppte Novus en ny opinionsmätning som visar samma tendens - alliansen ökar och vänstern backar.

Ser man till vad som händer i valrörelsen kanske inte detta känns helt ologiskt.

13 sep. 2010

Muslimsk friskola könssegregerar

I Norrköping har det nu öppnats en ny muslimsk friskola: Jasminskolan. Folkbladet rapporterar:
Nu ser Lars Stjernkvist öppningsdatumet som symboliskt.

- Att Jasminskolan invigs just den 11 september som är så starkt förknippat med sorg, smärta och konflikter är gör att vi i framtiden även kan minnas den här dagen då det invigdes en ny skola i Norrköping som ger ökad kunskap.

Så var det dags för lunch och männen och pojkarna går till sin matsal. Kvinnorna och flickorna till sin.

Lars Stjernkvist har alltså inga problem att hylla en skola där barnen könssegregars. Hur var det med jämställdheten, Lars?

Mathias Sundin har reagerat:
Jag har pratat med rektorn och han menar att det var tillfälligt för invigningen. Varför man ska dela upp män och kvinnor på invigningar förstår jag inte. Det är en mycket oroväckande signal och jag tycker man ska markera stenhårt. Därför har jag anmält Jasminskolan till Skolinspektionen, eftersom detta strider mot läroplanen.

Mycket oroväckande att Jasminskolan redan på invigningen gör ett så allvarligt snedtramp.

Utmärkt att Mathias Sundin har reagerat.

Lugn Mona, Mikael Wiehe rycker ut!

Johan Ingerö skrev tidigare idag en briljant text om Stellan Skarsgårds engagemang för de rödgröna:
Demokraternas förbannelse under lång var att deras politik enbart riktade sig mot bidragsberoende grupper, och deras huvudsakliga kommunikationskanal var kändisar som var och en på egen hand hade kunnat sätta upp räkningen för hundratalet sociala insatser på sina platinakort. Den som befann sig mitt emellan hade inget att hämta, precis som hos dagens Socialdemokrater.

Om man upplever att ens etos är tomt bör man rannsaka sig själv, helst innan man försöker fylla det med kändisar. Annars kommer man lätt att uppfattas som en smula otydlig och oseriös – vilket för övrigt råkar vara Mona Sahlins stora problem.

Så ärligt talat, hur stor nyhet är det egentligen att sossarna har raggat upp ytterligare en kändis? I Hollywood har man ju råd med deras skatter.

Men de rödgröna verkar inte ha lyssnat på det örat. Först lanseras Stefan Holm som rödgrön idrottsminister. Sen kommer den stora kanonen: Mikael Wiehe med musikerkollegor slår på SvD Brännpunkt ett slag för ett klasslöst samhälle: "Sverige håller på att slitas sönder"

Mikael Wiehe, som nyss klämde norrländska skattebetalare på 60 000 surt förvaltade slantar.

Nu vänder det!!! Eller inte.

PS: Noteras kan att flera av mina favoritartister finns med på listan: Nina Ramsby och Hederos & Hellberg. Man kan inte vara briljant på alla plan!

12 sep. 2010

SD är främlingsfientliga

Det har skapat en viss irritation i kommentarerna att jag har utmålat Sverigedemokraterna som främlingsfientliga. Men jag menar att det inte är något snack om saken.

Sverigedemokraternas valfilm är främlingsfientlig. Man utmålar muslimska kvinnor i burka med barnvagnar som ett hot mot vår välfärd, och mot pensionärer. Det är att demonisera muslimer.

Jag är kritisk mot islam, och tycker religionen ska granskas. Men när man gör det måste man vara mycket noggrann så man gör skillnad på muslimer och islam, och hur man uttrycker sig. Den distinktionen gör inte Sverigedemokraterna, och då blir man ett främlingsfientligt parti som skapar splittring.

Mycket av det som Sverigedemokraterna säger är rimligt. Men under ytan finns främlingsfientligheten, som man oblygt visar i sin valfilm. Det är beklagligt, och visar att många av partiets kritiker faktiskt har rätt.

Jag respekterar de som vill debattera invandringens för- och nackdelar och beklagar det svenska debattklimatet kring integration. Det är en skam att vi inte kan diskutera invandringspolitiken, trots att vi vet att den är misslyckad.

Men Sverigedemokraterna har i sin valfilm visat att man inte gjort upp med sitt förflutna. Det bör sansade invandringskritiska väljare ta med sig.

En röst på Sverigedemokraterna är en röst på ett främlingsfientligt parti.

Eriksson: Vi räknade fel

I veckan gick Anders Borg ut på DN debatt och menade att de rödgröna hade underfinansierat sina förslag. Det fick Thomas Östros att gå i taket. Peter Eriksson sa att "Borg räknar som en påse nötter".

Men nu är det annat ljud i skällan. Från dagens DN:
Det fattas fyra miljarder i skatteintäkter 2012 för de rödgröna. Det erkänner Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson när DN påpekar att den planerade skatten på förmögenhet inte skulle komma in till statskassan förrän ett år senare. – Vi får se över utgifterna, säger Peter Eriksson

Henrik Brors pekar på att detta är mycket pinsamt för de rödgröna.

Vem är det som räknar som en påse nötter, Peter Eriksson?

11 sep. 2010

Inte bara Toblerone

Idag har Expressen en stor granskning av vad den s k Tobleroneaffären innebar. Och det är mer än bara ett oskyldigt köp av en toblerone - det handlar om långvarig felaktig användning av statens kontokort. Från Christer Isakssons bok "I väntan på Mona Sahlin":
"Att hon använde regeringskansliets tjänstekort berodde inte på tillfälligheter eller slarv vid några enstaka perioder, som blev bilden i hennes försvarstal och advokaternas redovisning. Enligt advokaternas sammanställning handlar det om sammanlagt 16 privata inköp under två tidsperioder. Lika sant är att hon privat använde olika tjänstekort konsekvent under nästan fem år.

Regeringens tjänstekort 1990–91, partiets kort 1992–94 och regeringens 1994–95, trots att hon lika konsekvent fick påpekanden från medarbetare, administratörer och ekonomiavdelningar om att det var olämpligt. Det ger en annan bild än den hon valde att stå för i försvarstalet och via sina advokater.

Det understryker att det inte handlade om enstaka misstag eller köp av Toblerone, vilket är den bild som både hon och partiet vill ge. Det handlar inte om slarv. Det var mer. Det ger bilden av konsekvent bruk trots tillsägelser. Det tyder på att hon använde kortet för att hon behövde pengar."

Vidare kommenterar Tobias Brombander, doktorand i statsvetenskap vid Växjö Universitet:
- Väljarna, generellt sett, glömmer ganska snabbt politiska skandaler, men just med Mona Sahlin är det annorlunda. Det som är speciellt med henne är inte bara hennes skandal för 15 år sedan.

Det är bland annat parkeringsböter som hon inte betalade i tid, dagisräkningar, körförbud på sin bil, resan till Mauritius och så vidare.

I Sverige är det väldigt viktigt att politiker lever som de lär. Bekymret med Mona Sahlin är att hon får trovärdighetsproblem med de här skandalerna i bagaget och hon blir ständigt påmind om det.

Jag tycker det är bra att Expressen tar upp den här frågan, och den är relevant för valet 2010. Den typen av skandalbakgrund som Mona Sahlin har visar att hon inte är lämplig att leda Sverige och ansvara för Sveriges ekonomi.

Nu måste socialdemokraterna gå ut och anklaga Expressen för "Mosa Mona"-kampanj! Dom berättar ju vad hon faktiskt har gjort! Skandal!

För den som föredrar film finns i stora drag expressens reportage i detta youtubeklipp.

Röda bör rösta på alliansen för att stoppa SD

Redan för en vecka sedan skrev SvD ledarbloggen ett intressant blogginlägg om läget i opinionen: Alliansen leder säkert, vad ska en vänsterväljare göra?
Alliansens ledning i opinionen är betydligt större nu än den var under förra valrörelsen, och att döma av historien borde slaget om vem som ska ha regeringsmakten vara avgjord. Inte minst när man betänker att Socialdemokraterna aldrig – sedan statsvetarna började mäta saken 1956 – lyckats gå framåt i valspurten. […]

Om jag vore vänsterväljare – vilket jag varit en stor del av mitt liv – skulle jag börja fundera på var min röst gör mest nytta. Jag skulle anta att en allmän röst för en rödgrön regering vore mer eller mindre bortkastad. Jag skulle i stället börja fundera på hur jag skulle kunna minska Sverigedemokraternas eventuella inflytande efter valet […]

Jag skulle kunna rösta på ett alliansparti för att säkra en majoritetsregering, som inte skulle kunna bli föremål för utpressning från SD. Då sluppe jag ju risken att en röst på Maria Wetterstrand blev en bortkastad röst mot Jimmie Åkesson.

Sedan dess har Alliansen gått fram ytterligare i opinionsmätningarna.

På samma sätt resonerar tidigare s-väljaren Björn Isberg på Newsmill: Även om det skulle svida i de röda delarna av hjärtat, rösta borgerligt!
Jag tänker inte argumentera här för varför ingen bör rösta SD. Men just nu är en vänster-valseger långt borta. Och om de rödgröna mot förmodan skulle vinna valet skulle det framstå som ett rent mirakel om de tillsammans skulle nå över 50% och få egen majoritet. Därmed leder en röst på vänstern idag direkt till en vågmästarposition för Sverigedemokraterna. […]

Så även om det skulle svida i de röda delarna av hjärtat, rösta borgerligt! Med en blå majoritetsregering blir SD handlingsförlamade, maktlösa och marginaliserade.

Något som ytterligare stärker resonemanget för en tveksam väljare är att Lars Ohly öppnat för möjligheten att i ett vågmästarläge fälla regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna.

Så den som vill lägga sin röst för ett Sverige utan organiserad främlingsfientlighet och galna ekonomiska löften om allt till alla bör lägga sin röst på alliansen. Även om det kan svida i ett rött hjärta.

FP: Sänk skatterna mer!

Från Per Altenbergs blogg:
I dagens DN uttrycker Fredrik Reinfeldt den häpnadsväckande uppfattningen att skattetrycket i Sverige “är nere på nivåer där jag tycker att det ska vara”. Enligt DN är Reinfeldt och Moderaterna nöjda med att Sverige har världens näst högsta skattetryck.

Jag håller inte med. Jag är inte nöjd med att Sverige har världens högsta marginalskatter och att vi under de senaste åren har tävlat med Danmark om att ha världens högsta skattetryck.

Även Mathias Sundin reagerar:
Fredrik Reinfeldt är nöjd med Sveriges skattetryck. Det duger inte Reinfeldt. Det är uppenbart det blir enskilda riksdagsledamöter och Folkpartiets roll att driva på att för att fortsätta pressa ner skattetrycket.

Nya moderaterna är idag ett mittenparti och är inte drivande i skattesänkarfrågan. Folkpartiet förespråkar bland annat en avskaffad värnskatt, och vill fortsätta sänka skatterna:
• Sänka marginalskatten så att alla ska få behålla minst hälften av en löneökning.
• Fortsätta att sänka inkomstskatterna för alla.
• Halvera momsen på restaurangtjänster för att skapa fler vita jobb.

Dessutom finns kandidater som vill gå ännu snabbare fram, som Per Altenberg (Stockholms stad) och Mathias Sundin (Östergötland).

9 sep. 2010

Wetterstrand ljög om kött och flyg

Per Gudmundson på Svenska Dagbladets ledarblogg har hittat ett MP-kongressbeslut på köttskatt. Dessutom har centerbloggaren Albin Ring Broman gått in på MPs hemsida och där hittat information om att Maria Wetterstrand faktiskt förespråkat förbjudet flyg i södra Sverige.

Wetterstrand svajade loss ganska rejält kring faktauppgifterna, det vore önskvärt att gå igenom fler av hennes påståenden.

Se Claes Arvidsson: Svar till Sol och vår samt Johan Ingerö: Wetterstrand mot repen

Organiserat valfusk inom (s)?

Expressen toppar denna morgon med uppgifter om valfusk från socialdemokrater:
Tio dagar före riksdagsvalet kan Expressen avslöja att Socialdemokraterna anklagas för att agera på ett sätt som strider mot vallagen. I en promemoria upprättad av en valhandläggare i Huddinge anklagas Mona Sahlins valarbetare:

"Röstmottagarna har upplevt tillvägagångssättet som mycket aggressivt och obehagligt", skriver en kommuntjänsteman i promemorian.
Partiledningen ville i natt inte kommentera uppgifterna.

Jag har tidigare bloggat om hur Mona Sahlin deltagit i liknande verksamhet i Örebro.

Centerns Johan Hedin på PLC ställer sig samma fråga som jag. Har socialdemokraterna organiserat valfusk?

Han gör också en snabb överblick över sossarnas övertramp hittills, utöver det som Expressen rapporterar om idag:
1. SSU vandaliserar andra partiers valaffischer.

2. Folk ska "utbildas" i att rösta under kraftig påverkan om hur de ska rösta.

3. Fackförbund anordnar "kollektiv förtidsröstning", t ex Byggnads i Uppsala. Ett demokratibrott som kan ge fängelse för den som är ansvarig!

Se även Gulan Avci (fp) på Newsmill: Socialdemokraternas valfusk i invandrartäta förorter ovärdigt en demokrati
Nu avslöjas återigen misstänkt valfusk bland socialdemokratiska valarbetare. Det är inte med omsorg för demokratin som Socialdemokraterna lägger extra krut bland invandrarna. Det handlar om att föra folk bakom ljuset. Arbetsmetoderna påminner mer om hur det fungerar i många av dessa invandrares hemländer än hur det fungerar i Sverige.

Uppdatering: Nu har socialdemokraterna blivit polisanmälda för "valskolan" i Örebro.

8 sep. 2010

FP: Stärk försvaret, gå med i NATO


[caption id="attachment_5640" align="alignnone" width="225" caption="FPs bästa valaffisch"]FPs bästa valaffisch[/caption]

När jag promenerade genom Karlskrona såg jag en riktigt fin valaffisch. "Sverige - värt ett starkare försvar", står det.

En av Folkpartiets profilfrågor vid sidan av skolpolitiken och avskaffad värnskatt är försvarspolitiken. Folkpartiet har den något otidsenliga åsikten att vi ska ha ett försvar som faktiskt kan försvara Sverige. Följaktligen vill man bland annat återmilitarisera Gotland.

Man vill dock inte bara försvara Sverige på egen hand utan ser också att Sverige bör gå med i NATO. Man vill också se att Sverige deltar i fler internationella insatser.

Folkpartiet är ett parti med starka värderingar. Vi vet vad som är rätt och fel. Rätt är demokrati, frihet och jämställdhet. Fel är diktatur och förtryck.

Erik Ullenhag skrev idag i sitt nyhetsbrev om Afghanistan och kampen för Sakinehs frigivning i Iran. Det är två frågor som är ganska träffande för Folkpartiets utrikespolitik. Vidare skrev han något mycket fint, en stor anledning till varför jag kallar mig folkpartist:
En röst på Folkpartiet är en röst för en fortsatt värderingsstyrd utrikespolitik.

Ohly kör eget race, lovar kvotering

Idag i DN öppnar Ohly för kvotering av föräldraförsäkringen redan 2012. Henrik Brors konstaterar att Ohly nu öppnar för angrepp från borgerliga, och visst är det korrekt.

Ohly är vänsterpartiernas yttervänster och har tagit ton i många frågor. Han ligger bakom uttåget ur Afghanistan och tar nu täten i kvoteringsfrågan. Bröstpumpsutspelet var skarpt.

Lars Ohly kör sitt eget race och struntar i den rödgröna alliansen. Det har lönat sig i opinionsmätningarna. I takt med att Alliansens ledning befästs ökar chansen att Lars Ohly ser att loppet är kört och vill rädda sitt eget skinn.

Är det vad vi ser hända?

UPPDATERING: Vänstern har inte en jämn fördelning av sina platser i kommunstyrelserna i landet. Av någon anledning vägrar Ohly kommentera denna fråga, och när han konfronteras av SVTs reporter blir han riktigt sur:


Se även Politikerkollen.

Lyssna på Stoltenberg, Sahlin!

Mona Sahlin tog nyligen hjälp av sin norska kollega för att vinna valet. Det är bra att Sahlin samarbetar med sin norska kollega, hon borde lyssna på honom mer. Han vill nämligen stanna kvar i Afghanistan, när Sahlin vill ta rygg på Ohly och lämna Afghanistan.

7 sep. 2010

Sjögång inom (s)

Idag på DN debatt rycker en mängd socialdemokratiska tungviktare ut till stöd för Mona Sahlin. Vi som gillar engelsk fotboll känner väl till situationen. Efter en serie misslyckade matcher kommer ledningen ut och förklarar sitt stöd för coachen. Då vet man att slutet är nära.

På SVT debatt skriver s-bloggaren Erik Laakso kritiskt om Lars Ohly: Vi socialdemokrater anser att Ohlys svek mot de rödgröna är hånfullt och oförskämt.
Ohly har tydligt visar att han endast nödtorftigt försvarar överenskommelser i koalitionen. Att så här nära valet visa att man bara är påtvingat intresserad av sammanhållningen i det som ska bli regering vid en valvinst, är oförskämt mot sina samverkansparter och hånfullt mot väljarna. Det gnisslar rejält bakom den leende ytan hos den rödgröna koalitionen, skriver S-bloggaren och nätredaktören Erik Laakso. […]

Idag när Ohly tydligt visar att han endast nödtorftigt försvarar överenskommelser i koalitionen där (V) fått kompromissa så syns de tydliga järtecknen i skyn, om en kommande regeringskris. Det är snarast inte frågan “Om” utan “När” en sådan kris kommer om Ohly ska fortsätta vara ett skavsår för de rödgröna.

Det verkar vara gnissel både här och var inom (s).

Utöver detta har SSU hotat med att stämma MUF för att man använt "rör inte min kompis"-knappen till en "rör inte min statsminister"-kampanj. Man menar att knappen är deras, samt att den har hindrat rasistiska partier att komma in i riksdagen.

6 sep. 2010

Sjukförsäkringsreformen hjälper

Per Altenberg har ett antal exempel på sin blogg om människor som blivit hjälpta av den reformerade sjukförsäkringen:
Arbetslös kvinna i 50 års-åldern som varit sjukskriven av vårdcentralen sedan 2004 för ryggbesvär efter att ha jobbat i tunga arbeten hela livet. Har inte haft någon medicinsk behandling. Började under tiden inom arbetslivsintroduktionen en praktik med enklare arbetsuppgifter hos gammal arbetsgivare redan efter en månad. Har idag en timanställning utan något stöd från AF.

Kvinna kring 35-år som varit sjukskriven för diskbråck sedan 1998. Har tackat nej till alla former av medicinsk rehabilitering. Kom till första mötet med arbetslivsintroduktionen med korsetten utanför kläderna och släpade ena benet efter sig vilket hon inte gör normalt och var enormt negativ. Jag var övertygad om att hon skulle komma tillbaka och ansöka om sjukpenning igen efter programmet men hon är kvar och söker nu efter praktikplats. Har nu en klart högre tilltro till sin egen förmåga.

Media har lyft fram skräckexempel, det är viktigt att de fallen belyses. Men det finns mängder med positiva berättelser som också borde komma fram. Läs dom på Pers blogg.

Ohly är kommunist

Igår utfrågades Lars Ohly i SVT, men han undslapp kritiska frågor om kommunismen. Men i morse var han med i SVT igen och fick då frågan om han är kommunist. Svaret säger mycket om hur han ser på kommunismen. Han sa att han inte är kommunist, och utvecklade sitt resonemang. Från Aftonbladet:
- Kommunism associeras med diktatur och förtryck och allt det som vi vänsterpartister avskyr mest, därför finns det ingen anledning för oss att använda det ordet.

Precis som tidigare handlar det om en taktiskt fråga, man väljer att inte kalla sig kommunist fö ratt det "associeras med diktatur och förtryck". Men politiken som vänsterpartiet står för är kommunistisk, vilket jag tidigare har bloggat om. Från Vänsterpartiets partiprogram, sidan 29:
I samma utsträckning som socialismen förverkligar människans rätt att bestämma över sitt arbete, upphävs ägandet av produktionsmedlen över huvud taget, såväl det samhälleliga som det privata.

Man är väldigt tydlig i sitt partiprogram i att man vill avskaffa kapitalismen och införra ett offentligt ägande - vilket innebär kommunism.

Fredrik Segerfeldt skriver idag på Newsmill: Nackskottsnostalgin frodas i Vänsterpartiet:
Fram till för någon vecka sedan tipsade Vänsterpartiet på sin webbplats första sida om partimedlemmar som bloggar. En av dem är Ulf Vargek, som driver bloggen Tänkvärt. Det första man möts av där är stora bilder av Che Guevara och Ho Chi Minh. Det är två uniformerade massmördare - och kommunister. […]

Det finns en snedvridning i svensk samhällsdebatt, diktaturer till vänster - "de ville ju ändå väl" - ses som mer acceptabla än motsvarigheten till höger. Detta trots att såväl uniformerna som förtryckarmetoderna liknar varandra. Och därför ses Vänstern som ett mer acceptabelt parti än Sverigedemokraterna. Det gäller inte minst inom media, som enigt tar avstånd från den ena sortens extremism och stryker den andra medhårs.

Fredrik Segerfeldt ställer också frågan om vänstern "till 100% står bakom den liberala demokratin". Svaret på den frågan är självklart ett rungande nej.

I Vänstpartiets partiprogram är man oerhört tydlig med att man vill avskaffa äganderätten och införa planekonomi. Vänsterpartiet är ett kommunistiskt parti, och Mona Sahlin vill ha dem i sin regering.

Bröstpumpsuttalandet är en talande illustration för hur Ohly ser på medborgare. Men om vänstern får egen majoritet kommer svenska kvinnor tvingas till mer än att använda bröstpumpar.

5 sep. 2010

Palestinska flyktingar vapen mot Israel

I National Post skriver Robert Fulord om de palestinska flyktingarna och deras situation:
The Arab countries love the Palestinians, praise them and pray for them. They just don’t want them moving permanently into their neighbourhoods. The Arab League advises Arab states to deny citizenship to Palestinians, “to avoid dissolution of their identity and protect their right to return to their homeland.” They pretend it’s a favour. It also means Arabs can hire Palestinian workers when they need them and send them home when the economy sags.

The treatment of the Palestinians has become a major crime of omission committed by the rich Arabs against the poor in collusion with the UN. It has created a permanent underclass, living on meagre public assistance, growing more numerous every day but never put in a position where they can create a healthy, productive community. They are permanent grudge-bearers, who teach their children to yearn for a lost paradise.

Intressant skrivet av Fulord. De palestinska flyktingarna är en dubbel tragedi - varför ska just palestinska flyktingar ha en egen variant av flyktingstatus? Jo, för att de ska kunna användas som ett vapen mot Israel. Alla ättlingar till de ursprungliga flyktingarna ska "återvända" till Israel så att landets judiska identitet utplånas.

Det är hyckleri att världen inte uppmärksammar detta, och det är en tragedi hur palestinerna behandlas i arabvärlden.

Sundin svensk mästare

I fredags blev det klart- Mathias Sundin är svensk mästare i dörrknackning.

Östnytt gjorde ett reportage:


NT och Makthavare.se har intervjuat Mathias.

Stort grattis. Mathias Sundin kommer få mitt kryss i riksdagsvalet 2010.

”Rödbrun röra hotar”

Carl B Hamilton och Nils Lundgren skriver om sju bra skäl att rösta på Alliansen. Det sjunde skälet tycker jag är särskilt viktigt, och det handlar om vänsterpartiet:
Det är ett parti som till skillnad från många av sina medlemmar inte hör hemma i en svensk regering. En regeringsmedverkan måste tolkas som att Sverige nu vill dra ett streck över kommunismens brott mot mänskligheten. Vi skulle därmed medverka till att osynliggöra det kommunistiska förtryckets offer och skänka legitimitet till partiets historia på ett sätt som vi aldrig skulle drömma om att göra med ett reformerat nazistparti.

Per T Ohlson i Sydsvenskan skriver om samma sak.
När Lars Ohly tog över partiledarskapet 2004 sattes punkt för en period med vissa ansatser till ideologisk omprövning. De så kallade förnyarna rensades ut och samma kongress som utsåg Ohly antog ett partiprogram som inte bara förordar ”samhällelig … samordning av ekonomin”, det vill säga planekonomi, utan också innehåller överslätande formuleringar om den terror som släckt tiotals miljoner människoliv. Gulag var, visar det sig, en följd av ”historiska omständigheter” som inte hade något med kommunism att göra. […]

Vänsterpartiet är i själva verket ett av Västeuropas minst reformerade gamla kommunistpartier. Den motsättning mellan reformism och antireformism som orsakade partisprängningen 1917 är fortfarande en realitet. Men nu skall detta parti, i händelse av en rödgrön valseger, släppas in i regeringen. Det är ett brott med socialdemokratins stolta tradition som frihetsbejakande och antitotalitär kraft.

4 sep. 2010

Var stolt över sjukförsäkringen!

Aftonbladet har idag återpublicerat artiklar om personer som har hamnat snett i sjukförsäkringen.

Det nya med alliansens sjukförsäkring är att man vid olika tidsgränser hamnar i olika kontrollpunkter. Under socialdemokraterna fanns inga sådana kontrollpunkter, utan sjukförsäkringen var i prinicip en ändstation.

Kontrollpunkterna kallar vänstern för stupstock, ett medeltida tortyrredskap som personer som skulle avrättas sattes i. De har också etablerat användning av begreppet "utförsäkring", vilket implicerar att människor lämnas utan ersättning.

Tyvärr används detta av journalister också, Lena Mellin t ex skriver om många som utförsäkrats men sedan gått tillbaka till sjukpenning.

Det korrekta begreppet är i de allra flesta fall omförsäkring, eftersom man flyttas mellan olika ersättningssystem. Tidigare hamnade man i sjukförsäkring och blev kvar där, kanske kunde sjukförsäkringen "uppgraderas" till en förtidspension.

Inget system är perfekt, men sjukförsäkringen har varit en stor framgång. Så här skriver Folkpartiet i ett utskick:

Hur har det gått för dem som nått tidsgränsen?

Mycket bra, utifrån förutsättningarna. Tidsgränsen började gälla den 1 januari i år. 14 400 personer som varit sjukskrivna 2,5 år eller mer nådde gränsen. Många hade varit borta länge, 6-7 år. Trots det är det bara 40 procent som har behövt återgå till sjukförsäkringen enligt de senaste uppgifterna (den 31 maj). Av de övriga har cirka 1 800 jobb (ofta med något av de stöd som finns för personer med arbetshinder, som lönebidrag). Resten är kvar som arbetssökande eller i olika aktiviteter hos Arbetsförmedlingen för att kunna få ett arbete.

Det har skrivits mycket om enstaka fall, det är viktigt och har bland annat inneburit förändringar av regelverket. Men något som borde uppmärksammas mer är vilken framgång reformen av sjukförsäkringen har varit.

Istället för passiv bidragsförsörjning finns nu människor i rehabilitiering och återvänder till arbetsmarknaden. Det vill socialdemokraterna ta bort. Inga tidsgränser ska finnas, och då blir resultatet självklart det som var innan valet. Människor hamnar i ett passivt bidragsberoende och hamnar längre och längre från arbetsmarknaden.

Vissa har hamnat snett i sjukförsäkringen, men för många har den varit vägen tillbaka till ett värdigt liv. Det var nödvändigt att reformera sjukförsäkringen och reformen har varit lyckad. Mot denna reform står vänsterns passiva bidragsberoende.

Ibland hamnar regeringsföreträdare på defensiven när de pratar om sjukförsäkringarna. Det borde de inte göra, det borde vara stolta. För reformen av sjukförsäkringen har varit bra.

3 sep. 2010

FP: Att ställa krav är att bry sig

Folkpartiet drev integrationsfrågan hårt i förra valet, men man har på senare tid valt att tona ned sin profil. Därför tog jag mig friheten att läsa FPs integrationspolitiska program, och där hittade jag en hel del godbitar.

Först och främst, språkkravet är kvar. Jag hittar inte det in programmet tyvärr, möjlighen ingår det i SFI-kursen. Men Gulan Avci och Nina Larsson klargjorde tidigare i augsti att språktest är bra för integration.

Folkpartiet står för motprestation för socialbidrag.
14. Omstartsaktivitet för arbetslösa som uppbär ekonomiskt bistånd.

[…]Vi föreslår att det i socialtjänstlagen skrivs in att kommunerna ska erbjuda socialbidragstagare aktivitet som omfattar minst halvtid fem dagar i veckan. Deltagande ska vara ett krav för att få socialbidrag för personer som står till arbetsmarknadens förfogande.

Har bloggat om detta förut.

Man sätter ned foten rejält i konflikten mellan jämställdhet och andra kulturers patriarkala strukturer.
9. Mångfald – men inte utan jämställdhet.
Utifrån en liberal grundsyn kan vi aldrig godta att kulturella hänsyn skulle innebära förtryck på grund av kön eller sexuell läggning. Vi avvisar de krav på särlösningar och undantag från svensk lagstiftning som förts fram och som skulle utgöra brott mot alla människors lika värde och rättigheter. Domstolar och myndigheter ska inte heller tillämpa svensk lag på ett sätt att individer kränks på grund av missriktad kulturell hänsyn. Utgångspunkten är att ta ställning för individen när hon kränks, oavsett av vem.

Utöver det finns två punkter kring tvångsäktenskap och åtgärder mot detta. (Punkt 10 och 11).

Man vill skärpa inspektionerna för religiösa friskolor, samt slopa möjligheten till dispens från obligatorisk undervisning. (Punkt 31 och 32).

Vården till gömda som förespråkas av fp begränsas till att gälla akutvård. Man vill också att vården ska vara en fredad zon för gömda, och att personal i vården ska förbjudas att anmäla. Det tycker jag är rimligt. (Punkt 4 och 5).

Utöver detta har alltså Jan Björklund gjort klart att burka och niqab inte ska vara tillåtet i skolan. Han har även avvisat massamnesti av flyktingar och diskuterat kring harmonisering av EUs asylpolitik. Det skulle innebära minskad asylinvandring i Sverige men ökad i andra EU-länder.

För den som är oroad över den svenska integrationen, som alliansen själva har erkänt är misslyckad, tror jag det kan vara intressant att lära känna Folkpartiets förslag.

Utöver detta är Folkpartiet ett parti för öppenhet, och i grunden positivt till invandring. Vi ser bristerna i integrationen och är redo att åtgärda dem. Folkpartiet vet att det behövs en bred politik, och jag tycker den sammanfattas fint i den gamla devisen "Att ställa krav är att bry sig".

(S) lär invandrare rösta rätt

Bloggen Tobleronepolitik skriver idag om ett reportage från Tvärsnytt. I Örebro håller socialdemokraterna en valskola för invandrade förstagångsväljare. En valarbetare från (s) som står framför (s)-banderoller leder mötet, och förklarar hur man stoppar ned s-valsedlar i valkuverten.

Som avslutning kommer Mona Sahlin dit och håller tal. Och efter det så leder Mona Sahlin hela gänget bort till vallokalen och s-ståndet som finns där utanför. Sen går de in och röstar.

Men Mona Sahlin ser inga problem med detta. Från filmen:
Tvärsnyttt: Men är det lämpligt så här att leda tåget in till vallokalen?

Sahlin: Som du märkte så gick jag bara hit till centrum, men jag går ju inte med in i vallokalen. Jag följer ju inte med in i valbåsen.

Nä, strongt av Sahlin att dra en gräns där.

Socialdemokrater har tidigare blivit dömda för valfusk i Stockholm. Jag har själv varit med att avslöja ett socialdemokratiskt valfusk i Norrköping. Där gjorde man helt sonika så att man bladade i valsedlar i kuvert och gav till invandrare i förorten Hageby och sa åt dem att gå in i vallokalen och lägga i.

Socialdemokraterna fortsätter i samma gamla fotspår.

Det är som någon vis man sa: Socialdemokraterna är ett idéparti med två idéer - Att få makten och behålla den.

Se filmen här:


Se SvD ledarbloggen.

2 sep. 2010

Integrationen valfråga för fp?

Dick Erixon efterlyste häromdagen mer integration i valrörelsen. Han lyfte då Liberal Mångfald och deras debattartikel på SvD Brännpunkt. Liberal Mångfald efterlyste där att Sveriges asylinvandring ska harmoniseras med resten av EU-länderna:
Integrationen kan inte lyckas om invandringen präglas av cynism eller snällism. Vi står för en fast och human migrationspolitik där vi inte tar emot fler än vi klarar av att integrera. Genom ett harmoniserat asylsystem inom EU får ett jämnare tryck på mottagarländerna.

Per Altenberg, duktig folkpartibloggare från Stockholm, reagerade kraftigt mot påståendet att vi bara bör ta emot så många asylflyktingar att vi klarar att integrera. Varför det, Per? Att ha en obegränsad asylinvandring är helt orimligt.

Jan Björklund berörde idag frågan i Sydsvenskan kring hur han ser på ett harmoniserat asylsystem, och verkar inte helt främmande för tanken:
Han ser det mer som en logisk självklarhet att Sverige skärper asylreglerna i ett läge när Europa är på väg mot en harmonisering av flyktingpolitiken.

– Sverige är ett av de länder med den öppnaste attityden mot asylinvandring. Andra länder är strängare. En gemensam linje hamnar någonstans mittemellan. Det ger Sverige en stramare syn.

Hur kan ett traditionellt flyktingvänligt parti som Folkpartiet försvara en åtstramning?

– För att det totalt sett blir bättre för asylsökande och flyktingar i Europa. Det finns EU-länder som är väldigt stränga och som motarbetar rörlighet över gränserna. Då blir det ändå bättre i Europa än läget idag.

I artikeln säger också Björklund nej till en allmän flyktingamnesti.

Liberati menar att artikeln är feltolkad, så jag vet inte hur stora växlar man ska dra på den.

Sverige är som land dåligt förberedda på att hantera stora mängder asylflyktingar. Vi har en arbetsmarknad med höga trösklar vilket gör det svårt för människor med lägre kompetens att komma in.

Vi har en mentalitet i Sverige som säger att det svenska inte är bra, och att andra kulturer nästan är värda mer. Det gör att det är svårt för människor som kommer hit att lära sig vad som är den svenska kulturen, och hur man anpassar sig. Med mera.

Alliansen har själva erkänt att integrationen är misslyckad, och presenterat nio punkter för att förbättra den. Nämnvärt där är ekonomiska frizoner i utsatta områden, samt en obligatorisk medborgarskapskurs.

Om integrationen inte fungerar ska man självklart överväga minskad asylinvandring. En harmonisering med EU kan vara bra, just av det skäl som Jan Björklund anger, det skulle bli bättre för de flesta asylsökande.

Vad som inte kan tummas på, anser jag, är arbetskraftsinvandringen. Vi har en mycket bra arbetskraftsinvandringslagstiftning, och det ska vi vara stolta över. Där tycker jag gränsen för en liberal går.

Björklund säger också något mycket viktigt, som jag instämmer å det kraftfullaste i.
Jag har länge diskuterat skolproblem i syfte att förbättra skolan. Vi måste på ett avspänt sätt också kunna diskutera integrationspolitikens styrkor och svagheter. Annars upplever människor att vi inte vågar prata om invandringsfrågor. Det skulle stärka extremismen.

Även Philip Wendahl har bloggat.