31 aug. 2010

Ofullständigt vänstermanifest

[caption id="attachment_5573" align="alignnone" width="252" caption="Sossarna kan inte vänta"]Sossarna kan inte vänta[/caption]

Valaffisch.se sammanfattar dagens utspel från vänsterpartierna. Det var nämligen så att deras valmanifest saknade de sedvanliga hårda siffrorna som man brukar ha i en regeringsplattform.

Utöver det saknar vänstern en gemensam rättspolitik och migrationspolitik. Det finns ingen information om hur förmögenhetsskatten ska se ut. Det finns ingen info om när vänstern vill kvotera föräldraförsäkringen. The list goes on...

Per Altenberg skriver om den tunna rödgröna soppan. Och Fredrik Reinfeldt säger som det är, det går inte att regera ett land utifrån vänsterns häfte på 18 sidor.

Det finns alltså i praktiken ett fullständigt alternativ att rösta på, samt vänsterns hopplock av skattehöjningar och skattesänkningar. Det enda som är tydligt är att man tänker pungslå de som arbetar och ge till de som inte arbetar.

Det var inga fina rubriker i dag i tidningarna och jag har svårt att se att valmanifestet var vändpunkten.

30 aug. 2010

Diskrimineringslagar eller ej?

Idag lyssnade jag på P3 Nyheter som körde ett stort gräv om diskriminering.
Tjejer med slöja har flera gånger sämre chans att få jobb. Det visar en granskning P3 Nyheter har gjort. Vi sökte 200 jobb över hela Sverige – och den tjej som inte bar slöja var intressant för fyra gånger fler arbetsgivare än tjejen som har slöja på fotot i sin ansökan.

Jag tycker diskrimineringslagar är problematiska, eftersom en näringsidkare själv borde få bestämma vem han eller hon vill anställa i sitt företag. Men jag har inte riktigt koll på ideologin, så jag mailade en nyliberal idol, Mattias $venssonMagasinet Neo. Här är hans svar:
Jag tycker inte att man ska ha diskrimineringslagstiftning. För det första därför att det byråkratiserar frivilliga affärsrelationer. Du bör så klart få anställa vem du vill och släppa in vilka du vill på en lokal du äger.

Lagstiftningen är dessutom orättvis i att den slår mot arbetsgivare trots att de kanske inte alltid har skulden. Om det förekommer rasistiska glåpord vid fikabordet på en arbetsplats är det arbetsgivaren som är ansvarig, t ex. Claes Arvidsson skrev När boten blir värre än soten, ett kort häfte åt Timbro.

Bäst läsning är ekonomen Thomas Sowell, som gått igenom diskrimineringslagar världen över i en bok. Lagarna tenderar att gynna de mest välutbildade i den inkvoterade gruppen, men inte de som bästa behöver det. Han har säkert en hel del texter på sin hemsida som mångårig och flitig krönikör. Sowell visar också hur marknader och konkurrens minskar diskriminering (det straffar sig ekonomiskt att välja bort kompetens), medan ideella institutioner, universitet och monopolföretag sällan brukar vara etniskt integrerade, här finns inte konkurrensen och därför ingen omedelbar kostnad för att diskriminera. Det handlar mindre om attityder än institutioner.

Uppfriskande tankar. Bra att det finns folk som har tänkt så man slipper göra det själv!

29 aug. 2010

MVG till Björklund

Har precis avnjutit en timmes partiledarutfrågning med Jan Björklund i SVT. Jämförelse med Mona Sahlins utfrågning är inte helt rättvist, eftersom hon är oppositionsledare och Jan Björklund leder ett mindre parti. Men ändå, vilken skillnad.

Jan Björklund gav ett oerhört solitt, kunnigt och avslappnat intryck. Han navigerade sig genom burkornas minfält med galans, och fick fram sin åsikt på ett avväpnande sätt. Övriga frågor klarade han utan minsta problem.

Jag kände själv att jag blev avslappnad och faktiskt väldigt inspirerad. Hann inte kolla på twitter en enda gång, var helt upptagen med att lyssna. Björklund är en riktigt kunnig politiker.

Det är väldigt kul att det har blivit såpass stort fokus på utrikespolitiken, där är Folkpartiet verkligen rätt parti för mig. Min blogg handlar mycket om precis den typen av åsikter som Jan Björklund ger uttryck för om Afghanistan.

Försvarspolitiken är också en viktig fråga för mig, och den berördes i programmet. Björklund vill återmilitärisera Gotland och rusta upp försvaret så att Sverige kan försvaras. En radikal tanke i Sverige idag.

Dorsins elaka parodisång var rätt kul faktiskt. Det är mycket om ordning och reda, batonger och den typen av kritik som riktas mot Björklund. Där tycker jag han kan ta åt sig, jag skulle vilja se honom prata mer om frihet.

Folkpartiet är ett liberalt parti, och därigenom ett frihetsparti. Dorsin dängde på Björklund om övervakning, FRA och Ipred. Det är mycket bra, den kritiken borde ha tagits upp i programmet. Folkpartiet är på fel spår i dessa frågor och behöver kritiken.

Björklund fick möjlighet att förklara varför vi inte kan ha för höga skatter på höginkomsttagare - då sticker dom ifrån Sverige. Det var ett härligt klarspråk, och faktiskt också med en viss ton av ideologi. Det ska löna sig att arbeta, även när man har höga inkomster.

Till sist, Björklund flunkade två av tre ordfrågor. Dåligt, jag kunde allihop!

Men summa summarum - imponerande insats av Jan Björklund. Härligt att få höra en så kunnig politiker hantera en tuff utfrågning. MVG!

Här är länk till Dorsins sång om Björklund. Svängig!

Arabvärldens mörka hemlighet

Wall Street Journal skriver om en välbevarad hemlighet - arabvärldens förtryck av palestinier:
Last week, Lebanon's parliament amended a clause in a 1946 law that had been used to bar the 400,000 Palestinians living in the country from taking any but the most menial jobs. "I was born in Lebanon and I have never known Palestine," the AP quoted one 45-year-old Palestinian who works as a cab driver. "We want to live like Lebanese. We are human beings and we need civil rights."

The dirty little secret of the Arab world is that it has consistently treated Palestinians living in its midst with contempt and often violence. In 1970, Jordan expelled thousands of Palestinian militants after Yasser Arafat attempted a coup against King Hussein. In 1991, Kuwait expelled some 400,000 Palestinians working in the country as punishment for Arafat's support for Saddam Hussein in the first Gulf War.

For six decades, Palestinians have been forced by Arab governments to live in often squalid conditions so that they could serve as propaganda tools against Israel, even as millions of refugees elsewhere have been repatriated and absorbed by their host countries. This month's vote still falls short of giving Palestinian Lebanese the rights they deserve, including citizenship. But it's a reminder of the cynicism of so much Arab pro-Palestinian propaganda, and the credulity of those who fall for it.

Det är dags att västvärlden uppmärksammar förtrycket av palestinier i arabvärlden.

Via Elder of Ziyon.

28 aug. 2010

Rödgrönt bostadslotteri



Villaägarnas riksförbund har producerat en film om hur det kan bli om de rödgröna vinner valet. Vem får betala förmögenhetsskatt? Hur kommer fastighetsskatten att se ut?

Se alliansens vänner: Rödgrön fastighetsskatt slår mot låginkomsttagare.

Alla har chansen att bli "vinnare" i ett rödgrönt Sverige. Det är häftigt att betala skatt!

Se även uppföljaren:

27 aug. 2010

Vänsterns långfinger åt Afghanistan

Idag blev det klart att Lars Ohly får som han vill - de rödgröna kräver att trupperna dras hem från Afghanistan. Konsekvensen av det blir att landet kastas in i inbördeskrig, som talibanerna troligtvis kommer vinnas.

Kvinnorna kommer återigen behandlas som djur, människor kommer leva i djupt förtryck och Afghanistan kommer bli en bas för internationell terrorism.

Men vänstern påstår sig fortfarande ha en omtanke om Afghanistan. Det är ett hån mot det folk man vänder ryggen.

Hursomhelst, vänstern vill skicka bistånd istället för soldater. Ett budgetförstärkande bistånd till de nyinsatta talibanerna är inte mycket till tröst för den flicka som kastats ur skolan eller den politiskt aktive som torterats.

Sakineh kommer få många sorgesystrar när vänsterns politik blir verkligen.

Jag är oerhört stolt att säga att jag röstar på ett parti som står upp för mänskliga rättigheter globalt. Vi står för ett utökat internationellt engagemang när vänstern står för att låta terrorn vinna. Så här skriver Jan Björklund idag i sitt nyhetsbrev:
Vad de rödgröna nu gör är att svika flickor och kvinnor i Afghanistan, de sviker Afghanistans folkvalda regering, de underkänner bedömningen från svenska Afghanistan-kommittén och de sviker FN. Talibanerna är de enda som blir glada av dagens rödgröna besked.

Jag har idag en vädjan till Mona Sahlin: Låt inte Lars Ohly bestämma den svenska utrikespolitiken!

Internationell solidaritet i vänsterns moderna tappning är att lägga benen på ryggen och lämna, för att sedan skicka pengar åt förtryckarna.

Lars Ohly och talibanerna är glada idag.

26 aug. 2010

Sahlin i SVT: Kejsaren är naken

Jag har nu avslutat en trevlig timme i soffan och med iPhonen glatt reloadande på twitter och #svtut - alltså utfrågningen av Mona Sahlin. Det var en intressant timme, och framför allt vill jag säga som PJ Anders Linder sa - de stora vinnarna var Anna Hedenmo och Mats Knutson. De ställde kunniga, skarpa och kniviga frågor till Mona Sahlin.

Om man ska säga rent framförandemässigt tyckte jag Mona verkade rätt skarp under första halvan. Hon framförde sin politik på ett rakryggat sätt.

Det hon framförde var bland annat att en RUT-städerska som intervjuades blir av med jobbet om Sahlin får makten. (Möjligen kan städerskan få jobb som butler i tunnelbanan eller clown på ålderdomshem.) Sahlin menade också att RUT kostar pengar för staten, för skatteavdragen som gör RUT möjliga ska användas till annat.

När sedan programledarna grillade henne på frågan om USA ska lägga ned alla sina baser världen över blev det fullständig genomklappning. Sahlin hamnade på defensiven och såg sur ut.

Sen fortsatte sjögången in i frågorna om förmögenhetsskatten och fastighetsskatten där exakt inga svar fanns att ge. Jo ett svar fick vi, förmögenhetsskatten ska utredas i två år och sedan ska vänstern presentera sin nya lag. Ridå.

Utöver det är vänstern som sagt inte överens om rättspolitiken överhuvudtaget, och där får väljarna inga besked innan valet. Det missade utfrågarna att ta upp, men jag tyckte att dom ändå grillade Sahlin på ett föredömligt sätt.

På twitter kom mängder med utrop från folk som kändes otroligt trygga över att Sahlin var en bra statsminister. Det känns inte helt äkta.

Sahlin är en stark leverantör av ett politiskt budskap. Men hennes politiska budskap är undermåligt och helt ofullständigt. Som en del twittrade om, hur kan oppositionens kandidat komma till utfrågningen utan en färdig politik att berätta om till väljarna, 24 dagar innan valet?

Då blir det ganska fåfängt att diskutera hur väl hon levererade vänsterns konstiga, felaktiga eller icke-existerande politik.

Lena Mellin sa att Mona Sahlin måste tysta kritikerna - det gjorde hon inte. Det tror jag till och med vänstertwittrarna håller med mig om.

Lena Mellin: Bättre kan du, Mona

Upprop för skattesänkning

Alliansen har presenterat vissa skattesänkningar, men Per Altenberg menar att skatterna bör ner ännu mer.Dessa skatter bör sänkas, enligt Per.
1. Slopa värnskatten och sänk den statliga skatten

Värnskatten och den höga statliga skatten sätter käppar i hjulet för den kunskapsintensiva sektorns utveckling. […]

2. En rejäl skattesänkning för småföretagen

Sveriges näringslivsklimat behöver stärkas. Småföretagarskatten (de så kallade 3:12-reglerna) bör slopas och ersättas med nya schablonregler. […]

3. Sänk företagens sociala avgifter

I juni rapporterade Svt att våra socialförsäkringar beräknas generera ett överskott på 90 miljarder kronor under perioden 2011-2014. Företagen betalar alltså in mer i sociala avgifter än av vad som betalas ut i form av ersättningar. Det är en betydande skattebörda för våra företag och en merkostnad när en arbetsgivare står inför valet att anställa.

Självklart håller jag med.

Det gör även Mathias Sundin och menar att istället för att ösa pengar över kommunerna borde regeringen sänk skatten ytterligare.

Folkpartiet står för att avskaffa värnskatten. Så om ni önskar skattesänkningar, rösta på Folkpartiet!

25 aug. 2010

Vänsterns kriminella vänner

Johan Ingerö har bloggat om vänsterns senaste utspel där de samarbetar med en grupp yrkeskriminella. Ingerö skriver om Ali Esbati:
I hans blogg kan man för närvarande avnjuta en låt med rapgruppen Kartellen. Låten innehåller förvånansvärt mycket statistik för att vara en hip hop-skapelse, vilket får mig att undra huruvida någon från Vänsterpartiet varit behjälplig med produktionen.Men värst är det taffliga försöket till socialt engagerad lyrik, för Kartellens medlemmar har hittills demonstrerat sitt engagemang på ett något särpräglat sett. Exempelvis är en medlemmarna dömd för anstiftan till mord. De engagerade gossarnas cv:n rymmer även en del grova rån och vapenbrott. Inget av detta är hemligare än att det framgått i Sveriges Radios dokumentär i tre (!) delar om bandet.

Det sätter onekligen frasen “Fuck Alliansen, Kartellen till attack!” i ett intressant perspektiv.

Han lägger också ut texten kring hur det belyser vad som är fel med vänstern:
Detta är vänsterns förtrupper. Ett gäng simpla kriminella som aldrig gjort något vettigt, aldrig bidragit med något till samhället, under hela sina liv. Med sina brott, sin livsstil och sin sannolikt begränsade arbetskapacitet har de tvärtom kostat samhället miljoner. […]

Ali Esbati innehar femteplatsen på Vänsterpartiets båda Stockholmslistor. Det ger honom en rätt god chans att komma in. Om de rödgröna vinner blir han garanterat åtminstone statsrådsersättare.

Så kompis, när han kommer och vill ha dina skattepengar är det nog bäst att du betalar. Han har jävligt hårda polare.

Fatah hyllar terror

Elder of Ziyon rapporterar idag hur den moderata ledningen för Fatah och palestinska myndigheten hyllat både en terrorist och hans terrordåd. Från Palestinian Media Watch:
On Sept. 5, 1972, eight members of the Palestinian terror organization Black September broke into the athletes' village at the Munich Olympics. They kidnapped and ultimately murdered 11 Israeli athletes and coaches.

After Amin Al-Hindi, one of the senior planners of the terror operation, died this week, the Palestinian Authority glorified him and his terror attack. The official PA daily described his participation in the Olympic massacre, saying he was "one of the stars who sparkled... at the sports stadium in Munich." The attack itself was referred to as "just one of many shining stations" in his life.

The PA daily reports that Chairman Mahmoud Abbas and Prime Minister Salam Fayyad were at the funeral, where "a red carpet was laid out for the arrival of the body, and the military band played the final farewell melody."

Detta borde svenska medier rapportera om, och detta borde svenska politiker ta i beaktande när man bedömer om palestinska myndigheten är lämpliga mottagare för bistånd.

24 aug. 2010

Ship to Gaza ljuger vidare

I Jönköpings-Nytt tillåts Dror Feiler och Henry Ascher breda ut sig om Ship to Gaza, som de fortsätter hävda var ett fredligt projekt. Det stämmer säkert att Feiler och Ascher sjöng fredssånger och var fogliga på sitt skepp, men på Mavi Marmara förberedde turkiska islamister och högerextremister ett blodigt angrepp på de israeliska soldaterna.

Ship to Gaza har inget lärt av debaclet under förra konvojen, utan tänker fortsätta samarbetet med islamisterna i IHH. SvDs Per Gudmunson kommenterar:
Ship to Gaza har utannonserat nya konvojplaner. Trots tidigare kritik har man även denna gång valt samma tvivelaktiga samarbetspartners. Här finns turkiska IHH, som uppenbarligen inte alls betraktat tidigare konvojer som "fredliga solidaritetshandlingar", och här finns Free Gaza Movement, som finansieras av judehatande förintelseförnekare.

BBC sände nyligen en dokumentär om Ship to Gaza:
Describing who was on board the boat, she commented that "the IHH invited fellow Islamists from across the Arab world," and highlighted the fact that some of those on board the ship expressed a desire to die as martyrs. Corbin interviewed the head of the IHH, the group responsible for the violence breaking out, who admitted a premeditated plan to throw the Israeli soldiers into the sea.[…]

"At the end of the day, the bid to break the naval blockade wasn't really about bringing aid to Gaza. It was a political move designed to put pressure on Israel and the international community… the IHH presented the dead as martyrs".

Dokumentärens del 1 kan ses här och del två ses här.

Ship to Gaza är ett mismasch av olika flumgrupper på vänsterkanten, som kan ha goda avsikter. Antingen är de nyttiga idioter, eller också är de lögnare.

Fredsflummarna har dock slagit sig i släng med riktigt fula fiskar - de religiösa extremisterna i IHH. Därför ska de ställas till svars.

Rödgröna ur form

Under min semester har jag ändå hållit mig uppdaterad - hittade till och med Wi-fi i Guca. Veckan började med de rödgrönas butlerutspel, avslutades med SIFO-mätningen som visade egen majoritet för alliansen och den nya veckan började med Miljöpartiets utspel om clowner på ålderdomshem.

Fastighetsskatten börjar också bli en snackis.

Nu har även de rödgröna meddelat att man inte tänker ge besked om förmögenhetsskatten, och heller inte rättspolitiken.

I Stockholm såg jag LOs "dirty" kampanj med fula bilder på regeringsföreträdare, samtidigt som man tillskriver dem åsikter som "dum", "snål" med mera. Den tror jag inte går hem, känns som en riktigt låg och plump kampanj.

Samma sak tror jag om dagens s-attack på paret Reinfeldt. Aftonbladets s-kommentator Jonas Morian betecknar den som ett "slaskigt personangrepp."

De rödgröna har haft en riktigt rutten vecka. Men ändå är läget jämnt i opinonsmätningarna, så mer måste hända.

PS: Idag har  alliansen presenterat ett förslag för att sänka restaurangmomsen. Mycket bra.

23 aug. 2010

Intryck från Serbien

Nu har jag återvän från Serbien, sitter nu på tåget hem och tänkte sammanfatta mina intryck.

Vi anlände till Belgrad i måndags och checkade in på Manga Hostel. Det har utsetts till bästa hostelet i Serbien och jag har inget att invända mot det. Det var rent och fräscht, bemannad reception dygnet runt, wifi och framför allt en fantastiskt trevlig personal.

De som jobbade tog sig tid att visa oss de bästa sevärdheterna. De organiserade t o m utgång.

Utgång sker på partybåtar vid floden Savas strand. Det är lät att hitta och rätt häftigt. Här kan partymänniskor få sitt lystmäte till en kostnad motsvarande en fjärdedel av kostnaden i Sverige.

Under resan träffade vi en del ungdomar och pratade med dem om livet i Serbien. De såg inte helt ljust på livet. Det är svårt att få jobb i Serbien, och även om man får det är det svårt att leva på lönen. Dessutom är korruptionen utbredd.

De serber vi mötte var också frustrerade över synen på Serbien. De kände att de fått ta skulden för det mesta dåliga som hänt i forna Jugoslavien. De kände inte heller att Europa var något för dem, utan de såg Ryssland som en mer naturlig partner.

Serberna som folk är otroligt gästfria, öppna och ödmjuka. Väldigt kul att träffa unga i liknande situation som en själv, och lite jobbigt när man kände att de har det ganska tufft.

Belgrad som stad var oerhört fascinerande. Vackert, oerhört billigt att äta/dricka och vänliga människor som pratar bra engelska.

Guça var en helt annan upplevelse, vild och galen. Festivalen har bara en scen som är stor. Där är konserter varje kväll. Men uppe i byn pågår också en viktig del av festivalen när alla tillresta band går runt och spelar för folk på restaurangerna.

Vanlig syn i Guca

Vanlig syn på restaurang i Guca

Känslan av en brassorkester som kommer och kör igång precis bredvid ens bord är berusande. Då händer det lätt att man skänker en större peng än man hade tänkt eller att man dricker en extra slurk av det serbiska brännvinet som kallas Rakija.

Det serbiska köket kan man dock ha och mista. Jag provade en variant av den lokala rätten Kupus när vi anlände till Guça. Det är en gryta med kål och kött som kokas över öppen eld i stora keramikkrus. Den var grymt god, men nästa gång jag provade fick jag in en variant med fläskkött med rejält mycket svål. Der var ingen hit, kan jag säga.

Första kvällen i Belgrad gick vi på en restaurang och skulle prova det lokala köket. Vi fick in enorma mängder kött i olika former med en liten hög pommes frites och en ledset salladsblad med lök på. Det blev tyvärr den bestående bilden av serbisk mat.

Belgrad sägs vara det nya Berlin eller Barcelona, och det kändes verkligen så. Guça var precis hur galet som helst, bör upplevas!

Jag rekommenderar verkligen en resa till Serbien.

15 aug. 2010

Resa till Serbien

Kära bloggläsare, jag måste tyvärr meddela att jag kommer göra ännu ett blogguppehåll. Det är inte helt på eget initiativ utan har att göra med att jag nyligen har fyllt 30 år. Då kan man få överraskningspresenter. Till exempel en resa.

Jag kommer resa ned till Belgrad med ett gäng goda vänner. Där kommer vi njuta av staden ett par dagar, där ska det vara någon form av ölfest. Sen bär det av till huvudattraktionen, Guca trumpet festival.

Det blir en prövning att vara ifrån internet under brinnande valrörelse. Men det ska säkert gå bra, kanske kan snoka upp något internetcafé i Belgrad.

Jag är ganska säker på en oförglömlig resa!

Hoppas att ni kan klara er utan mig, på återseende runt den 24e.

FP står för språktest

Gulan Avci och Nina Larsson skriver idag på SvD Brännpunkt: Språktest bra för integrationen
Grundläggande kunskaper i svenska språket är avgörande för att kunna ta makten över sitt eget liv, känna sig delaktig i samhället och öka möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningar tyder på att hyggliga kunskaper i landets språk ökar chansen att få jobb med upp till 24 procent. De med goda kunskaper i svenska får oftare anställning än de som har lägst kunskaper. […]

Inom Alliansen finns olika syn kring medborgarskapsfrågan. Folkpartiet liberalerna är det enda parti som så tydligt driver frågan. Nu är det dags för övriga partier inom Alliansen att ompröva tidigare beslut. Vi har inte råd att vänta längre. En fungerande integrationspolitik sätter språket i främsta rummet. Språkkravsfrågan är en sådan.

Bra att Folkpartiet vågar prata integrationspolitik. Språkkunskaper är en central del av medborgskapet, och många immigranter pratar idag för dålig svenska.


Språkkrav är en självklarhet, och språktest är vägen dit.

MP – det känns så bra

I dagens SvD har Mustafa Can en briljant artikel om Miljöpartiets kärnväljare, hipsters på Söder.
Miljöpartiets hjärta finns på Södermalm i Stockholm –20 procent av invånarna är anhängare. Hur kunde gröna-vågen-partiet ta sig in i storstadens kärna och vad är det som får Söderborna att se MP som en enkel väg till mildrat samvete? I vår serie inför valet studerar Mustafa Can sina nya kvarter.

Det är en lång och läsvärd artikel om hur poserande söderbor med måttligt politiskt intresse med självklarhet vänder sig till Miljöpartiet. De uppfattar att Miljöpartiet är ett mittenalternativ, både höger och vänster. Med samma självklarhet som man väljer rättvisemärkt latte och kravodlat rågbröd väljer man att rösta på Miljöpartiet.

För den som går så pass långt att man faktiskt bryr sig om vad partiet står för mer än Miljö kan man se att det finns liberala tendenser. Men den som vågar ta ett steg längre än så ser att de liberala tendenserna mest av allt är en läpparnas bekännelse. Även inom MP finns en stark röd falang.

För den som vågar se ett steg längre än så kan man se att Miljöpartiet är i allians med Mona Sahlin och kommunisten Lars Ohly. Så den som tror sig rösta liberalt, som Malcolm i artikeln, gör bäst i att inte granska den uppfattningen närmare.

Enligt mig är Miljöpartiet ett klassiskt vänsterparti, kanske mer hycklande än vanligt eftersom man tror sig om att stå i mitten och till och med vara lite lätt höger. Men som Mustafa Can skriver, de har verkligen fångat tidsandan. Miljöpartiet känns rätt för hipsters i stan, det gör inte alliansen på samma sätt.

När jag gick med i Folkpartiet var jag en av de här kännande personerna, jag var vegetarian och lätt radikal feminist. Självklart attraherades jag av Birgitta Ohlsson och gick med i Folkpartiet. Sedan dess har Birgitta slukats upp av partiet och ingen har tagit hennes plats. Folkpartiet är idag ett parti för äldre, framför allt.

Centern var på väg att bli ett liberalt storstadsalternativ, men när Federley grinade i riksdagens talarstol och FRA-krisen bröt ut stoppades liberalernas kärleksaffär med centern. Här har ingen heller trätt in.

Därför söker storstadsliberalerna med ljus och lykta efter en politisk hemvist som känns trendig och rätt. Var det kanske därför Magasinet Neo och Johan Norberg så ivrigt uppvaktade Maria Wetterstrand i Almedalen? Man längtar efter något trendigt och rätt.

Jag tror det är viktigt att vi inom alliansen släpper fram kandidater med en livsstilsliberal framtoning. Självklart ska det inte ske på det sätt som Birgitta Ohlsson gör, genom att ta radikalfeministernas politik. Vi ska hitta kandidater som är radikala men inte vänster.

Miljöpartiet är partiet för de som känner. Att de är så stora är ett underbetyg till Folkpartiet och Centern.

Per Altenberg gör ett tappert försök att ragga storstadsväljare till Folkpartiet.

14 aug. 2010

Vill Karlskrona stoppa Israel-match?

I Svenska Dagbladet kan man läsa om något mycket oroande:
Handbollsförbundet vill spela EM-kvalmatchen mot Israel den 12 juni nästa år i Karlskrona. Men idrottsförvaltningen i kommunen avråder bestämt med tanke på vad som hände i Malmö när Sverige mötte Israel i Davis Cup där förra året. […]

Förvaltningen anser inte att man klarar att uppfylla de höga säkerhetskrav som en match med Israel som ena part ställer. Man oroas också över att den tänkta arenan, Telenor Arena i Karlskrona, ska drabbas av skadegörelse.

Det är alltså tjänstemännen i Karlskrona som vill bojkotta Israel. Men kommunens ledning har hittills sagt ja:
Hur det blir är ännu oklart. Karlskronas kommunalråd Karl-Gösta Svenson (M) tycker inte man ska blanda ihop idrott och politik.

- Jag har inte sagt nej till matchen, säger han till TT.

Det är utmärkt att Svenson håller emot. S-oppositionen är (såklart) mer benägna att lyssna på tjänstemännen.

Om Karlskrona skulle följa Malmös exempel skulle Sverige ställas ytterligare i västvärldens skamvrå. Det vore katstrofalt.

FP: Gullandet med Iran måste upphöra

Det har länge pyrt bland borgerliga sympatisörer mot Carl Bildt och moderaternas positiva linje mot bland annat Iran. Men nu sätter Fredrik Malm, folkpartiets utrikespolitiska talesperson, ned foten:
I maj 2007 anlände Irans utrikesminister Manocher Mottaki till Sverige på officiellt besök. Flera dagar innan skrev jag på DN Debatt att besöket borde ställas in. […] Stora protester mot mötet ägde rum i Stockholm.

Det finns såväl inom vänstern som inom borgerligheten en uppfattning att den iranska regimen är villig att lyssna på oss och förändra sitt beteende bara vi sitter ned och samtalar med dem. Denna uppfattning om dialog är djupt rotad i svensk utrikespolitik.

Men gång på gång har vi sett hur totalitära stater använder just vår välvilja till dialog för att förhala frågor, stärka sin egen legitimitet, skapa manöverutrymme och dupera världssamfundet. […]

Malm kritiserar både socialdemokraternas Urban Ahlin, men framför allt vänder han sig mot Moderaterna:
Sverige borde redan på ett tidigt stadium ha verkat för skärpta sanktioner inom FN:s säkerhetsråd och även i EU. Svenska UD valde dock att gå i motsatt riktning. Under våren har Sverige genom uttalanden från utrikesminister Carl Bildt och handelsminister Ewa Björling intagit den mest kritiska uppfattningen till sanktioner mot Iran i EU. Carl Bildt tycks tvivla på sanktioner i största allmänhet och Ewa Björling värnar svenska företagsintressen.

Oppositionen å sin sida har inte lyckats enas om en politik i Iranfrågan och skriver därför ingenting om sanktionerna i sitt gemensamma manifest för utrikespolitiken.

Frågan är hur många moderatväljare som verkligen uppskattar Carl Bildts utrikespolitik. Bildt står inte för borgerliga värderingar i utrikespolitiken, och har fått fria händer att driva sin linje.

Det är oerhört positivt att Folkpartiet markerar mot denna utveckling. För borgerliga väljare som tror på en hårdare linje mot världens diktaturer finns det nu ett alternativ att rösta på.

630 miljoner från LO till (s)

Carl B Hamilton har gjort en undersökning om LOs stöd till socialdemokraterna:
LO:s stöd till socialdemokraterna är minst 630 milj. kr. LO ger drygt 60 milj. kr till partiet och därtill 24 milj. kr "i egen budget" för LO-aktiviteter som ska ge socialdemokraterna valseger. Stödet från LO i pengar är därmed säkert ca 90 milj. kr. Därtill kommer värdet av LO-anställdas och LO-förtroendevaldas 'gratis arbetskraft' ställd till socialdemokraternas förfogande för valseger, och den resursöverföringen kan uppskattas till ca 550 milj. kr. Summa summarum minst 630 milj. kr.

För den som vill fördjupa sig finns rapporten att läsa.

Abbas bristande fredsvilja

Nyligen utpekade NY Times Mahmoud Abbas till en fredsduva och Netanyahu till hindret för fred i Mellanöstern. Det har skapat reaktioner. Omri Ceren på Mere Rhetoric går bland annat igenom Abbas CV:
First the unremarkable, banal, veritably quotidian spectacle of Israel’s moderate partner in peace glorifying mass murderers. Palestinian President Abbas publicly mourned the death of Munich massacre mastermind Abu Daoud. He personally honored the three terrorists who murdered Rabbi Meir Avshalom Hai, an Israeli father of seven. He repeatedly celebrated Dalal Mughrabi, who murdered 13 Israeli schoolchildren and 25 other Israeli civilians. He glorifies “resistance” and incites rioting. He peddles anti-Jewish organ theft libels and even sets up formal committees to investigate those bigoted fantasies.

Barry Rubin går igenom bakgrunden till att Abbas vägrar inleda seriösa fredsförhandlingar:
--He has no control or authority over Fatah, a group in which he has almost no direct followers, but is the real power behind the PA. This is the group that would never let its nominal leader make a two-state solution. Most of the Fatah leadership is hardline. Some don't want to make any deal that would block them from trying to destroy Israel in future. Others are afraid to do so. The number one problem is PA politics.

--Palestinian public opinion tends to be hardline. And why should that be surprising? It is conditioned by years of indoctrination to be that way on top of what existed beforehand. The PA has been pumping out hardline propaganda now for 16 years.

--Then there is Hamas which enjoys somewhere between 25 and 30 percent support in the PA-ruled areas. Even the tiniest concession, merely holding direct talks, will be used by Hamas to claim Abbas is commiting treason. And joined with some elements in Fatah this hardline coalition would be deadly for the PA, and perhaps for Abbas personally.

--Moreover, Hamas controls the Gaza Strip. This little detail seems to be left out a lot, as if the PA's making an agreement was in any way binding on almost half the territory it is claiming to control! It would be like making a deal with South Korea or West Germany and claiming it applied to all of Korea or Germany.

Incidentally, it is almost never pointed out that Abbas's term in office ended in January 2009 and he keeps extending it without elections. Why? Because if elections in the West Bank and Gaza Strip were held Hamas would win them. This shows how unstable is the regime with which Israel is supposed to make a peace based on massive unilateral concessions. If elections were to be held after a two-state agreement was implemented, Hamas would win, immediately reject the agreement, and return to war. This is rather significant for any discussion of Israel-Palestinian peace, don't you think?

--Then there are the external forces like Iran and Syria that are dead-set on making anyone who makes with Israel just plain dead. If Abbas were to negotiate a deal they would do everything in their power (in line with Fatah hardliners and Hamas) to destroy that agreement and overthrow Abbas.

Väldigt intressant att faktiskt läsa en analys av arabisk politik istället för den svårt ointellektuella svartmålningen av Israel man ser dagligen i media.

Slutligen kommenterar Israels amerikambassadör Michael Oren:
In fact, Mr. Netanyahu has called for face-to-face negotiations with President Mahmoud Abbas of the Palestinian Authority without preconditions for more than a year; the proximity talks were Mr. Abbas’s device for avoiding direct talks.

The editorial also empathizes with Mr. Abbas’s doubts whether Israel will address “Palestinian concerns about borders, security, refugees and the future of Jerusalem.” This statement, however, ignores Israel’s attempts, in 2000 and 2008, to address all of these issues definitively only to be rebuffed by Palestinian leaders, including Mr. Abbas.

Benjamin Netanyahu är ingen duva, men han vill ha fred. Det vill inte Mahmoud Abbas och det palestinska ledarskapet. Och även om de vill det är deras manöverutrymme starkt begränsat.

12 aug. 2010

TT citerar terrorgrupp

Fred i Mellanöstern skrev igår ett längre inlägg om TTs påstående om israelisk gravskändning.
Bluffen är en förlängning av en redan avslutad domstolstvist gällande byggandet av ett Museum för Tolerans nära Jerusalems Självständighetspark (se rapport i Haaretz). På platsen ligger det en parkeringsplats som byggdes på 1960-talet utan någon som helst invändning från muslimska intressen. En grupp islamiska extremister motsatte sig häromåret bygget av det nya muséet, och hänvisade till att det under parkeringsplatsen före 1960-talet legat en muslimsk begravningsplats. Den är övergiven sedan mycket länge, har aldrig använts sedan Israels grundande, och anses inte längre som helig av muslimer. Som på så många andra platser i Jerusalem hittades där flera hundra år gamla benrester, men inte en enda sten eller markering. Redan 1945 planerade muslimska myndigheter att byggaett kommersiellt centrum på gravplatsen, eftersom den redan då ansågs övergiven (”mundras”), vilket inträffar 37 år efter att den tagits ur bruk, enligt islamisk tradition.

Axessbloggen uppmärksammar Fred i Mellanösterns inlägg och påpekar att Al-Aqsastiftelsen är en terrorstämplad grupp. Dessa åsikter presenteras alltså av TT, utan att någon från motstående sida kommer till tals.

UPPDATERING: AFP skriver nu om de fejkade gravarna. Kommer TT ta upp telegrammet? (via EoZ).

11 aug. 2010

”Låg intellektuell kvalitet”

Johnny Munkhammar står för dagens skönaste sågning av Sahlin & Östros debattartikel idag:
Idag presenterade Mona Sahlin och Thomas Östros på DN Debatt samma jobbpolitik som redan är känd, men nu ska den specifikt lösa långtidsarbetslösheten. Två forskare har granskat den rödgröna jobbpolitiken. Ett av deras påpekanden är att förslaget om högre a-kassa bidrar till längre tider av arbetslöshet.

Granskningen är mycket väl värd att läsa. Den visar hur det rödgröna alternativet helt saknar saklig grund. De föreslår en liteln generell sänkning av arbetsgivaravgiften, som ska leda till fler jobb, men anser bestämt att halveringen av arbetsgivaravgiften för de unga inte skapar jobb. De föreslår 12 extra miljarder till kommunerna, som ska skapa jobb, men tidigare extrabidrag har inte lett till jobb - annat än ett antal nya byråkrater.

Och så vidare. Mycket låg intellektuell kvalitet. (min fetstil)

Läs granskningen här - >

Dick Erixon skriver också om de rödgrönas utspel: Vill S åter börja gömma undan arbetslösa?
[…] den politiken känner vi ju igen från Göran Perssons tid vid makten.  Mängder med människor fördes över från arbetsmarknaden till förtidspension. Folk skulle bort från arbetslöshetsstatistiken, som på det sättet manipulerades. Frisserades. Allt för att S-regeringen skulle kunna skryta med låga arbetslöshetssiffror.[…]

Nära 185.000 personer har alltså klivit fram ur de skrymslen som S-regeringen gömt undan dem.

Att då de långtidsarbetslösa ökat, som Mona Sahlin anklagande anger i sin artikel, från drygt 80.000 personer i juni 2006 till 140.000 personer i juni i år är då inte märkligt. […]

Socialdemokraternas trovärdighet ökar inte av att man försöker manipulera statistiken. Varken under Göran Perssons tid eller nu. Det är inte statistiken som är huvudsaken, det är att människor får lämna utanförskapet och söka sig till arbete och egen försörjning.

Ensidigt om beduiner i Negev

DN frontar idag hela sin papperstidning med reportage om beduinerna i Negevöknen: "Här slås deras liv i spillror" (ej online)



Det är en mer rumsren variant av Expressens tidigare påstående om etnisk rensning, kanske mer skadlig eftersom den är mer rumsren. Reportaget fokuserar på en man som har blivit av med sitt hem, och det finns ingen israelisk representant som tillåts kommentera.

Israel framstår som en hjärtlös förtryckarstat, och reportaget är fullkomligt ensidigt. Här finns ingen ambition att berätta opartiskt, man kör på som vanligt. Fullkomligt osaklig journalistik.

DNs läsare skulle säkert vara intresserade av det som jag tidigare bloggat om, Jerusalem Posts rapportering om beduinerna:
In the statement, the ILA [Israel Lands Authority] said that residents first ”invaded” the area in 1998, were soon evicted, and returned a year later.

The ILA said residents had been asked to rent the land for agricultural purposes for NIS 2 per dunam (0.1 hectare), but ”they refused to pay and continued to infiltrate the land year after year.”

After an eviction notice was issued in 2003, the residents filed a petition that made its way to the High Court of Justice.

While the petition was being heard, the residents ”continued to infiltrate and squat on state-owned land, and in fact expanded their infiltration through constructing illegal and unproved buildings, crudely trampling on the law,” the ILA said.

Och vidare:


  • Israel is currently building 13 new villages or towns for the Negev Bedouin.

  • The government of Israel has allocated more than NIS1 billion for the benefit of this population.

  • The State of Israel is offering far-reaching benefits to Bedouin who leave the dispersion and move into permanent villages.



Men DN var som sagt inte intresserade av att skapa någon förståelse, hellre ett klassiskt offerknäck som svartmålar Israel. Till råga på allt skrivet av Nathan Shachar som ändå verkar ha en vettig grundsyn i ämnet.

Oerhört beklämmande när en person med insikt ändå lånar sitt namn till den här typen av osaklig skandaljournalistik. Särskilt med tanke på de implikationer pressens kontinuerligt anti-israeliska skriverier har på antisemitismen i Sverige.

Gravar eller ”gravar”?

DN rapporterar ett TT-telegram om att Israel förstört muslimska gravar, vilket får Henrik Alexandersson att utropa att Israel är PR-analfabeter. Men via Elder of Ziyon kände jag redan till uppgifter om denna gravplats. Israel National News skriver om händelsen:
The Mamilla Cemetery is located on the outskirts of Jerusalem's Independence Park (Gan HaAtzmaut), between Agron and Hillel Streets. It is an ancient Muslim cemetery containing several dozen graves, which has been in a state of severe disrepair for more than a century, despite being under the supervision of the Muslim Waqf.

In recent days, however, there has been much hustle and bustle in the cemetery, and its seems to be growing from day to day, cutting into land that is a part of Independence Park. Trucks, tractors and other heavy machines come and go, dumping building materials, which workers then shape into Muslim-style tombstones with no one buried beneath them. Dozens of these faux-graves are being created on the eastern end of the park, in row after row, where only bare earth and grassy areas existed until now.

På Israel National News finns bilder och även en film av de nyanläggda gravarna.


TT har inte bemött dessa uppgifter i sittt telegram, utan man går bara på Al-aqsastiftelsens uppgifter. Säga vad man vill om Al-Aqsa, men enligt mig bör man i alla fall se till att kontrollera deras uppgifter.


TT skriver i sin artikel att man inte lyckats nå någon från borgmästarkontoret för en kommentar, men man hade också kunnat googla för att läsa deras kommentarer.


10 aug. 2010

Vänsterns antisemitiska retorik

Den fjärde augusti skrev Per Gudmundson på SvD Ledarsidan om ett nytt akademiskt verk om Reepalu-affären:
I uppsatsen The Reepalu Affair as a Paradigm of Swedish Leftwing Antisemitismförsöker Mikael Tossavainen, forskare vid Stephen Roth Institute for the Study of Contemporary Antisemitism and Racism vid universitetet i Tel Aviv, förklara det.

Tossavainen identifierar tre av Reepalus tankefigurer – att jämställa sionism med antisemitism, att göra judar kollektivt ansvariga för Israels handlingar, samt att antyda att en israelisk lobby styr medierna – som klart förankrade i en antisemitisk tradition. Vidare menar Tossavainen att denna tradition förvaltas av en vänster som i sitt motstånd mot Israels politik inte förmår göra upp med det unkna tankegodset. Ju längre ut till vänster, desto värre är det, men liknande argumentation smyger sig inte sällan in i den bredare vänstern.

Detta betyder dock inte att Reepalu är antisemit, ett uttryck man ska vara försiktig med för att inte urholka dess betydelse.

Reepalu gick längre än andra i sina attacker, och visst använde han antisemitisk retorik. Jag tror inte heller att Reepalu hatar judar, men han är väl förankrad på yttre vänsterkanten i Israelfrågan och han är en slugger som inte ger sig. Liksom vänstern i allmänhet attackerar han sina motståndare med grövsta möjliga svartmålning. I frågan om Israel/Palestina blir då resultatet antisemitisk retorik.

Gudmundson ställer frågan om vänsterns retorik är farlig för Malmös judar, och svaret är självklart ja. När vänsterns auktoritära användande av antisemitiska tankefigurer möter den klassiska antisemitismen bland Malmös arabiska minoritet blir resultatet att deras tänkande legitimeras. De får stöd i sina fördomar, och kan trappa upp antisemitismen.

Följaktligen har vi nu sett en bombattack mot Malmös synagoga.

Men problemet är större än Malmö. Samma mönster ligger bakom Aftonbladets antydningar om att israeliska soldater skördar palestinska pojkar på organ. Lyssna in en vänsterpartist på vilken debatt som helst om mellanöstern så får du fler exempel.

Vänstern i Sverige är inte antisemiter. Men effekten av deras antisemitiskt inspirerade retorik blir ändå hat mot judar. Så vad är egentligen skillnaden?

Läs hela rapporten här.

USA stoppar militärt stöd till Libanon

I Jerusalem Post kan man idag läsa om hur USAs kongress nu stoppar det militära stödet till Libanons armé:
WASHINGTON – The US Congress is blocking funding to the Lebanese military following a cross-border shooting attack on Israeli soldiers last week amidst concern it is cooperating with Hizbullah.

“This incident was tragic and entirely avoidable,” Rep. Nita Lowey (D-New York) said Monday. “US assistance is intended to enhance our safety and that of our allies.”

Lowey chairs the House appropriations subcommittee that authorizes such funds.

The $100 million in Lebanese military assistance approved for 2010 has yet to be disbursed, giving her a window to put the funding on hold for the immediate future.

Lowey is looking to find out more about the nature of what she termed an “outrageous incident,” as well as watching how Lebanon responds in the wake of the violence.

9 aug. 2010

Björklund och fp i bra form

Via mobilen har jag följt debatten kring Jan Björklunds båda utspel, att förbjuda burka i skolan samt att bråkiga elevers föräldrar ska kunna tvingas komma till skolan.

Jag tycker båda utspelen är bra, och det är kul att se att Jan Björklund vågar ta ut svängarna.

Bra start för fp i valrörelsen.

Se Dick Erixon: Björklund ställer krav på föräldrar samt Attack mot Björklunds disciplin

Samverkar Reuters med LAF/Hizbollah?

Från min semester passade jag på att uppdatera med lite info om Libanons attack på Israel. Elder of Ziyon citerar Backspin som ställer några viktiga frågor kring varför attacken på Israel var så välbevakad:
1. How were five photographers encouraged to cover routine IDF maintenance work -- which is simply non-news? Who tipped them off, and why?

2. How did Reuters photographers get such wide, unrestricted access to the combat zone?

3. Who are the unidentified stringers? Do they, or any of the five identified photographers, have any conflicts of interest requiring disclosure, in the interests of ethical journalism? Why did Reuters break with journalistic norms and not credit seven images with the photographer's name?

4. Is it fair to say that the Lebanese source who tipped off journalists to be in the Adaisseh area of the border bears responibility for the death of Assaf Abu Rahhal?

5. Did any higher ups in the Reuters chain of command raise any questions?

En ytterligare viktig frågeställning från Backspin:
Reuters' coverage and access to so many positions along the border makes us wonder if some or all of these photographers expected to "only" cover IDF gardening or the start of the next Lebanon war.

TT samverkar med Reuters, och det var deras vinkling som återgavs i TT-Reuters-telegrammet som gick ut i t ex SvD.

De kritiska frågorna om Reuters gäller även TT.

4 aug. 2010

Libanesisk aggression mot Israel

Libanesiska armén har beskjutit israeliska soldater vid gränsen mot Libanon. Nyheten har nu nått Sverige, och presenteras med grov anti-israelisk vinkling. Israel högg ned omstritt träd

Här är lite fakta om händelsen

FN har bekräftat att Israel inte var över gränsen.

Libanon sköt inte på soldaten som var vid staketet, utan på hans befälhavare.

Journalister med kopplingar till Hizbollah var på plats på den libanesiska sidan.

(För källor, gå in på Elder of Ziyon.)

Hizbollah är nu under press eftersom en utredning om mordet på Libanons förre premiärminister väntas peka ut en hög ledare i Hizbollah.

Troligtvis är detta ett försök att provocera fram ett israeliskt svar och skapa en konflikt.

Svensk media deltar nu i Hizbollahs anti-israeliska spinn.

1 aug. 2010

Semesterstängt

Nu kommer bloggen att hålla stängt en vecka för semester. Ha det utmärkt så ses vi igen den 10e augusti.

FN är illegitimt

Fredrik Segerfeldt skrev igår på SvD Brännpunkt om FN. Det finns mängder med allvarliga brister, konstaterar han:
Det vore kanske inte så farligt om FN bara var en diskussionsklubb. Så är dock inte fallet. I stället är FN den internationella rättens främsta källa. Det är som att över hälften av ledamöterna i Sveriges riksdag skulle vara nominerade av landets Hells Angelsklubbar. Hur legitim skulle en sådan rättsordning vara?

Och ändå är FN den institution som svenskar har störst förtroende för. Och Sverige fortsätter sätta organisationen i centrum för sin utrikespolitik. Det beror på att vår politik bygger på önskedröm om hur FN borde fungera, som om alla andra länder var som Sverige. Det är djupt naivt.

I stället borde vi se på FN med öppna ögon och drastiskt reducera dess roll till ett forum för diskussion med skurkstater, ta initiativ till starkare samarbete mellan demokratier och börja verka för upprättandet av ett demokratiernas förbund. En sådan organisation skulle bestå av länder som tar principerna om fred och mänskliga rättigheter på allvar och vara en legitim stiftare av internationell rätt. Ett villkorat medlemskap skulle vidare, i stil med EU, skapa ett reformtryck i många länder.

Se även Dick Erixon och Segerfeldts blogg där han uppmanar oss att inte låta frågan dö.

Sommar med Percy Barnevik

Idag var jag ute på en promenad i Linköping och passade då på att lyssna på Sommar med Percy Barnevik. Han berättade om sitt arbete med Hand in Hand.

Percy sa några tänkvärda saker, bland annat att traditionellt bistånd har nått vägs ände. Frågan är hur stor insikten om detta är hos SIDA och hur mycket av våra skattepengar som slösas bort i traditionellt bistånd.

Percy menar också att man bör inför arbetslinjen i fattiga länder, istället för att skänka biståndspengar ska man hjälpa folk att arbeta och tjäna egna pengar. Så här säger han i en intervju med affärsvärlden:
- Vi ska inte ge gåvor, vi ska ge självhjälp. Jag är besatt av den tanken. Vi ska inte bli en kran av pengar som föder. De måste stå på egna ben, ta ansvar, annars lyfter det aldrig, säger Percy Barnevik som är kritisk till dagens traditionella bistånd.

- Det är åt helvete. Det går inte bara att komma där med pengakranen, då vänjer de sig. Inget händer, säger han.

- Det är bara genom att träna dem, stötta dem och ge dem en egen ekonomisk grund att stå på som det kan lyfta.

Percy Barnevik berättade mycket om de fantastiska resultat Hand in Hand har uppnått. Oerhört gripande.

Han berättade också om sitt arbete inom näringslivet. Mycket intressant.

Percy Barnevik är en stor förebild genom sitt arbete inom näringsliv och nu även bistånd. Lyssna på hans sommarprogram!

PS: Snart är det dags för Annika Östberg att berätta om sitt liv och kanske får vi höra om hur hon var med om att mörda en polisman i usa. Det är gräsligt att Sommar låter en mördare få tala i samma forum som Percy Barnevik och de andra briljanta sommarpratarna som har hörts.