5 sep. 2010

”Rödbrun röra hotar”

Carl B Hamilton och Nils Lundgren skriver om sju bra skäl att rösta på Alliansen. Det sjunde skälet tycker jag är särskilt viktigt, och det handlar om vänsterpartiet:
Det är ett parti som till skillnad från många av sina medlemmar inte hör hemma i en svensk regering. En regeringsmedverkan måste tolkas som att Sverige nu vill dra ett streck över kommunismens brott mot mänskligheten. Vi skulle därmed medverka till att osynliggöra det kommunistiska förtryckets offer och skänka legitimitet till partiets historia på ett sätt som vi aldrig skulle drömma om att göra med ett reformerat nazistparti.

Per T Ohlson i Sydsvenskan skriver om samma sak.
När Lars Ohly tog över partiledarskapet 2004 sattes punkt för en period med vissa ansatser till ideologisk omprövning. De så kallade förnyarna rensades ut och samma kongress som utsåg Ohly antog ett partiprogram som inte bara förordar ”samhällelig … samordning av ekonomin”, det vill säga planekonomi, utan också innehåller överslätande formuleringar om den terror som släckt tiotals miljoner människoliv. Gulag var, visar det sig, en följd av ”historiska omständigheter” som inte hade något med kommunism att göra. […]

Vänsterpartiet är i själva verket ett av Västeuropas minst reformerade gamla kommunistpartier. Den motsättning mellan reformism och antireformism som orsakade partisprängningen 1917 är fortfarande en realitet. Men nu skall detta parti, i händelse av en rödgrön valseger, släppas in i regeringen. Det är ett brott med socialdemokratins stolta tradition som frihetsbejakande och antitotalitär kraft.

Inga kommentarer: